Mediaeleverna på Prins Wilhelmgymnasiet har startat en skoltidning. En tidning av ungdomar, för ungdomar. Men intressant också för lärare, föräldrar, politiker och andra som vill veta vad unga människor tycker och tänker.
Har du tips och idéer på vad som ska stå i tidningen? Vill du själv medverka? Besök webbtidningen på http://www.prinswilhelmgymnasiet.se/skoltidning/.
Där kan du också rösta på vilket namn tidningen ska ha.
söndag 26 april 2009
lördag 25 april 2009
Mångfald i medierna
Bara en halv procent av de anställda vid våra medier kommer från ett land utanför Europa.
På vilket sätt tror du det påverkar vad som skrivs och visas i tidningar och TV?
På vilket sätt tror du det påverkar vad som skrivs och visas i tidningar och TV?
måndag 6 april 2009
Sverigedemokrater och dold kamera
Svergiedemokraterna säger sig ha gjort upp med rasismen. Men internt finns fortfarande en rasistisk jargong. Det visar några reportage som Sveriges Radios program Kaliber gjort.
Kalibers reportrar har deltagit i olika möten med Sverigedemokraterna. De konstaterar att på en tredjedel av mötena förekom uttalad rasism. Partiet försöker alltså ge en bild av partiet utåt, men de visar upp en helt annan sida när de tror att ingen granskar vad de säger.
Reportrarna har filmat och spelat in med dold kamera. Det är en kontroversiell metod, men ändå inte helt ovanlig inom journalistiken.
En av medias viktigaste uppgifter är att granska politiken. I det här fallet hävdar reportrarna att de inte kunde få fram den verkliga bilden av Sverigedeokraterna utan att använda dold kamera.
Läs gärna mer på SR:s hemsida: http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/artikel.asp?ProgramID=1316&Artikel=2747224
Kalibers reportrar har deltagit i olika möten med Sverigedemokraterna. De konstaterar att på en tredjedel av mötena förekom uttalad rasism. Partiet försöker alltså ge en bild av partiet utåt, men de visar upp en helt annan sida när de tror att ingen granskar vad de säger.
Reportrarna har filmat och spelat in med dold kamera. Det är en kontroversiell metod, men ändå inte helt ovanlig inom journalistiken.
En av medias viktigaste uppgifter är att granska politiken. I det här fallet hävdar reportrarna att de inte kunde få fram den verkliga bilden av Sverigedeokraterna utan att använda dold kamera.
Läs gärna mer på SR:s hemsida: http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/artikel.asp?ProgramID=1316&Artikel=2747224
torsdag 2 april 2009
När massmedia jagar socialen
Kan det vara massmedias fel att socialtjänsten inte alltid sköter sitt jobb? Det frågar sig Monica Dahlström-Lannes i en krönika i dagens Eskilstuna-Kuriren (090402).
Hon skriver om fallet Louise, flickan från Vetlanda där de sociala myndigheterna inte gjorde någonting trots att flickan under flera år levt i en miljö med försummelser, vanvård, narkotikamissbruk och våldtäkter.
Visst gjorde socialen fel. Men, funderar Monica Dahlström-Lannes, kanske ligger en del av felet också hos massmedia? För massmedia jagar sociala tjänstemän oavsett vad de gör. Ena gången för att tar barn från sina föräldrar. Andra gången för att de inte tar barn från sina föräldrar.
Hur ofta vet egentligen massmedia vad som ligger bakom olika beslut? Tar de reda på fakta? Bryr de sig? Eller vill de bara ha en dramatisk och tårdrypande historia?
Kan det vara så att socialen ibland tvekar inför svåra beslut – och att omhänderta ett barn är alltid ett svårt beslut – därför att de är rädda för att löpa gatlopp i massmedia? Kan det vara därför Louise, och många andra barn, inte fått den hjälp de har rätt till?
Självklart har socialen huvudansvaret. Men vilket ansvar har media?
Hon skriver om fallet Louise, flickan från Vetlanda där de sociala myndigheterna inte gjorde någonting trots att flickan under flera år levt i en miljö med försummelser, vanvård, narkotikamissbruk och våldtäkter.
Visst gjorde socialen fel. Men, funderar Monica Dahlström-Lannes, kanske ligger en del av felet också hos massmedia? För massmedia jagar sociala tjänstemän oavsett vad de gör. Ena gången för att tar barn från sina föräldrar. Andra gången för att de inte tar barn från sina föräldrar.
Hur ofta vet egentligen massmedia vad som ligger bakom olika beslut? Tar de reda på fakta? Bryr de sig? Eller vill de bara ha en dramatisk och tårdrypande historia?
Kan det vara så att socialen ibland tvekar inför svåra beslut – och att omhänderta ett barn är alltid ett svårt beslut – därför att de är rädda för att löpa gatlopp i massmedia? Kan det vara därför Louise, och många andra barn, inte fått den hjälp de har rätt till?
Självklart har socialen huvudansvaret. Men vilket ansvar har media?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)