fredag 12 februari 2010

Populära tidskrifter

Svenskarna fortsätter läsa tidskrifter, trots lågkonjunkturen. Så mycket som 6 702 000 personer läser regelbundet en eller flera tidskrifter. Det är 93 procent av befolkningen.

Historieintresset tycks också öka, alltfler läser tidskrifter som Populär Historia, Världens historia och Allt om Historia.

Vilka tidskrifter finns hemma hos er?

söndag 7 februari 2010

Friad i tryckfrihetsmål

Sydsvenska Dagbladet har friats i ett viktigt tryckfrihetsmål.

När Anna Lindh mördades den 10 september 2003 blev den sk 35-åringen uthängd i media under en veckas tid. Det förekom en omfattande rapportering av hela hans tidigare privatliv, bl a i Sydsvenska dagbladet. Även om inte hans namn nämndes så fanns det en lång rad detajer, som till exempel olika adresser han bott på.

En vecka efter gripandet släpptes 35-åringen och friades från alla misstankar.

Mannen ansåg att han blivit förtalad och krävde Sydsvenska dagbladet på 250 000 kronor.

Nu har domen i tryckfrihetsrättegången kommit. Och juryn friar tidningen och dess ansvarige utgivare.

Låter det konstigt? Förtal av enskilda är ju brottsligt enligt tryckfrihetslagen.

Förtal i lagens mening är att beskriva någon som brottlig eller klandervärd. Men det räknas inte som förtal om påståendet är sant eller om det finns skälig grund att tro att det är sant.

Och i detta fall ansåg alltså juryn att tidningens ansvarige utgivare inte gjort sig skyldig till förtal.

Kanske det. Men är det etiskt riktigt?

Medierna och faktakontroll

Valrörelsen har startat. De politiska partierna vill alla komma ut med sina budskap och berätta varför just deras politik är bäst. Det är både naturligt och viktigt.

Men ibland händer det att fakta inte stämmer. Som när Fredrik Reinfeldt i veckan påstod att antalet sysselsatta i landet ökat med 100 000 personer under hans regeringsperiod. Vilket inte alls var sant, sysselsättningen hade nästan inte ökat alls.

Det är mediernas uppgift att granska och kontrollera politikernas påståenden. Men vilka resurser har svenska medier? Många redaktioner är underbemannade och enligt radioprogrammet Medierna (100206) ser det mycket dåligt ut med medias möjligheter att systematiskt kolla fakta i valrörelsen.

Annat är det i USA. När Barrack Obama höll sitt stora tal i veckan gjorde Washington Post faktakontroll i realtid och publicerade på sin webbsida.

Ibland kan det vara en fördel med gigantiska medier som har stora resurser

torsdag 4 februari 2010

Ska polischefen namnges?

För någon vecka sedan hade medierna en nyhet om att ett tidigare högt uppsatt polischef är misstänkt för våldtäkt. Några tidningar valde att publicera hans namn, andra valde att inte göra det.

Vad är rätt och vad är fel? Läs vad hur de olika utgivarna själva resonerade.



onsdag 3 februari 2010

Bilder från jordbävningens offer

De pressetiska reglerna säger att tidningarna ska vara försiktiga med publicering av bilder på brotts- och olycksoffer. Detta av hänsyn till dem själva och deras anhöriga.

Men när det gäller katastrofen i Haiti tycks inte de reglerna gälla. Många tidningar publicerar starka bilder på människor som drabbats av jordbävningen. Ett exempel är några bilder från
Dagens Nyheter.

Tidningarna säger att de starka bilderna behövs för att vi ska förstå vidden av katastrofen och vilja hjälpa.

Kritiker säger att allför många bilder gör att vi trubbas av, slutar reagera och bläddrar vidare.

Vad tror du?