Idag slölyssnade jag på ett radioprogram, minns inte vilket, som tog upp att många ungdomar som utsatts för brott inte vågar vittna. Eller rättare sagt, just det här programmet berättade om ungdomar som hade vågat vittna.
Reportrarna hade pratat med 15 ungdomar som gått vidare med sina anmälningar och klarat av en rättegång, trots att de utsatts för hot. Trots att de som tidigare misshandlar dem hotade med mer misshandel eller till och med döden, om de stod fast vid sin anmälan.
Självklart var ungdomarna rädda, vem skulle inte vara det? Självklart funderade de många gånger på om det var värt det hela. Men i efterhand säger de allihopa att "ja, det var det värt". De är stolta över att vågat anmäla. De känner sig starka som människor.
Och ingen av dem har råkat ut för någon mer misshandel.
Så hur allvarliga är hot i samband rättegångar? Flera röster i reportaget ansåg att media konstant överdriver risken. Genom att media gång på gång säger att det är livsfarligt att vittna så bidrar de till människors rädsla. Och då fungerar hoten.
Tänk om det är så? Att det största hotet mot vårat rättssamhälle inte är hotet från brottslingar. Utan från media som förstorar upp och dramatiserar i jakten på en bra historia?
Fast visst var ungdomarna modiga!
söndag 26 oktober 2008
söndag 19 oktober 2008
Crime Medicine
Har ni sett den nya medicinreklamen på TV? Den som lovar läkemedel på nätet utan krångliga recept eller fördyrande tester? För, som den kvinnliga läkaren i reklamen säger, "Du vet vad som är bäst för dig!".
Kolla in hemsidan som reklamen hänvisa till! www.crimemedicine.com/
Vad tror du om sättet att göra reklam?
Kolla in hemsidan som reklamen hänvisa till! www.crimemedicine.com/
Vad tror du om sättet att göra reklam?
tisdag 14 oktober 2008
Rädd för rynkor?
Att reklamen spelar på våra rädslor är inget nytt. Som till exempel vår oro inför ålderdomen. Än så länge har ingen på riktigt uppfunnit "Ungdomens källa". Men nog gör affärsmännen vad de kan för att få oss att tro det.
Antirynkkräm är ett exempel. Även om åren går så ska det inte märkas. Rynkor ska suddas ut och vi ska tro att tiden inte sätter sina spår.
Men fungerar det? Försvinner rynkorna? Nej, säger konsumentombudsmannen som låtit en hudspecialist granska krämerna. Nu funderar han på att dra företagen inför Marknadsdomstolen.
Frågan är dock, vilket är allvarligast. Att kosmetikaindustrin ljuger om sina produkter? Eller att de med sin marknadsföring vill få oss att tro att vi inte duger som vi är?
Antirynkkräm är ett exempel. Även om åren går så ska det inte märkas. Rynkor ska suddas ut och vi ska tro att tiden inte sätter sina spår.
Men fungerar det? Försvinner rynkorna? Nej, säger konsumentombudsmannen som låtit en hudspecialist granska krämerna. Nu funderar han på att dra företagen inför Marknadsdomstolen.
Frågan är dock, vilket är allvarligast. Att kosmetikaindustrin ljuger om sina produkter? Eller att de med sin marknadsföring vill få oss att tro att vi inte duger som vi är?
onsdag 8 oktober 2008
Skolans marknadsföring
Varje år gör omkring 125 000 ungdomar sitt val till gymnasieskolan. Alla får inte plats på BCPW, men några till tar vi gärna emot.
Sveriges kommuner och landsting m fl har tagit fram en cheklista för marknadsföring av gymnasieskolan. Här kommer några av punkterna:
Utbildningsutbudet
• Programutbud, inriktningar, poängplan valbara kurser och möjligheter till individuella val.
• Om skolan visar på en viss profil bör tydligt framgå profileringens omfattning och genomslag.
• Vad leder utbildningen till? Vilka möjligheter till påbyggnad, vidare studier, breddning och fördjupning finns efter gymnasieskolan?
• Värdegrund som präglar verksamheten.
• Studieplaneringen. Uppläggning och uppföljning av individuella studieplaner.
• Läge, tillgänglighet och kommunikationer, möjligheter till boende på studieorten.
Skolans verksamhet
• Information om huvudmannaskapet. Styrelse, ägare, ledningsfunktion. Skolverkets tillståndsbeslut för fristående skola.
• Presentation av skolledning, pedagogisk personal, övrig personal.
• Lärmiljö. Arbetsmiljö. Elevhälsa. Materiella resurser.
• Trivselbefrämjande aktiviteter som skolan initierar, något om skolklimat.
• Olika projekt som skolan deltar i, internationellt utbyte.
• Samarbetspartners, arbetslivskontakter, arbetsplatsförlagd utbildning.
• Föreningar på skolan, elevkår, föräldraförening, skolidrottsförening, alumniförening.
Resultat
• Resultat och framgångar för skolans elever i olika sammanhang.
Ytterligare upplysningar
• Vart kan jag vända mig för närmare upplysningar, t .ex tidpunkter för öppet hus, skolbesök.
Informationsvägar och aktiviteter
Skolorna använder sig av olika vägar att nå ut med sina presentationer till olika intressenter: Här är några vanligt förekommande vägar:
• Hemsidor
• Annonsering i lokalpress/rikspress, specialtidningar med gymnasieinformation
• Radio-/TV-reklam
• Tryckt eget informationsmaterial
• Öppet hus
• Medverkan vid gymnasiemässor eller motsvarande
• Skolbesök på grundskolor
• Gemensamma aktiviteter med samarbetspartners t.ex. idrottsföreningar
Du hittar mer information på konsumentverkets hemsida http://www.skolaungdom.konsumentverket.se/
Sveriges kommuner och landsting m fl har tagit fram en cheklista för marknadsföring av gymnasieskolan. Här kommer några av punkterna:
Utbildningsutbudet
• Programutbud, inriktningar, poängplan valbara kurser och möjligheter till individuella val.
• Om skolan visar på en viss profil bör tydligt framgå profileringens omfattning och genomslag.
• Vad leder utbildningen till? Vilka möjligheter till påbyggnad, vidare studier, breddning och fördjupning finns efter gymnasieskolan?
• Värdegrund som präglar verksamheten.
• Studieplaneringen. Uppläggning och uppföljning av individuella studieplaner.
• Läge, tillgänglighet och kommunikationer, möjligheter till boende på studieorten.
Skolans verksamhet
• Information om huvudmannaskapet. Styrelse, ägare, ledningsfunktion. Skolverkets tillståndsbeslut för fristående skola.
• Presentation av skolledning, pedagogisk personal, övrig personal.
• Lärmiljö. Arbetsmiljö. Elevhälsa. Materiella resurser.
• Trivselbefrämjande aktiviteter som skolan initierar, något om skolklimat.
• Olika projekt som skolan deltar i, internationellt utbyte.
• Samarbetspartners, arbetslivskontakter, arbetsplatsförlagd utbildning.
• Föreningar på skolan, elevkår, föräldraförening, skolidrottsförening, alumniförening.
Resultat
• Resultat och framgångar för skolans elever i olika sammanhang.
Ytterligare upplysningar
• Vart kan jag vända mig för närmare upplysningar, t .ex tidpunkter för öppet hus, skolbesök.
Informationsvägar och aktiviteter
Skolorna använder sig av olika vägar att nå ut med sina presentationer till olika intressenter: Här är några vanligt förekommande vägar:
• Hemsidor
• Annonsering i lokalpress/rikspress, specialtidningar med gymnasieinformation
• Radio-/TV-reklam
• Tryckt eget informationsmaterial
• Öppet hus
• Medverkan vid gymnasiemässor eller motsvarande
• Skolbesök på grundskolor
• Gemensamma aktiviteter med samarbetspartners t.ex. idrottsföreningar
Du hittar mer information på konsumentverkets hemsida http://www.skolaungdom.konsumentverket.se/
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)