Den 23 oktober 2007 pussade TV4-reportern Anders Pihlblad den moderate statssekreteraren Ulrica Schenström . De båda var på restaurang tillsammans, och framför sig på bordet hade de urdruckna vin- och ölglas.
Allt fångades på bild av en pressfotograf. Händelsen blev en gigantisk mediehändelse och drevet satte igång. Ulrica Schenström tvingades avgå och Anders Philblads trovärdighet ifrågasattes.
Varför var det så hemskt?
Jo, en journalist ska var opartisk och inte ha för nära relation med maktens folk. Och en statssekretare ska inte dricka alkohol samma kväll som hon har jouransvar för regeringens krisberedskap.
Men det finns en baksida. När alla medier jagar åt samma håll, när de ringer mitt i natten, när de smyger i trädgårdarna, när de smygfotograferar, när de frågar ut grannar, vänner och till och med barn. När rykten, halvsanningar, spekulationer och felaktigheter fyller bloggar och kommentarer. Då har det kanske gått för långt?
Nu har Anders Philgren skrivit en bok "Drevet går" där han intervjuar människor som alla varit utsatta för drevet. I en intervju i tidningen Journalisten skriver han:
"Jag önskar att mediebranschen ska ta av sig skygglapparna och komma till insikt om att bakom varje drev finns det människor och de kan må väldigt dåligt av att utsättas för drevjournalistik."
Kristisk granskning är en sak. Att jaga människor en annan. Eller?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar