Reklamen vill få oss att handla, gärna mer än vi egentligen behöver. Det vet vi. Men kan reklam också få oss att må dåligt?
Jag läser boken Jämlikhetsanden som hävdar att i samhällen med stora klyftor mellan rika och fattiga, där mår människor psykiskt dåligt. Där pengar och ägodelar är viktiga finns större risk för depressioner, ångest, missbruk och personlighetsstörningar. Den som misslyckas att ta sig uppåt på samhällsstegen börjar skämmas för sig själv.
Och detta är något som reklamen utnyttjar.
"Då ojämlikheten ökar och de superrika på toppen gör av med mer och mer på lyxvaror sprider sig begäret efter lyxvaror som ett vattenfall nerför inkomstskalan och vi andra får kämpa för att hålla ställningarna. Det är detta som reklammakarna spelar på för att göra oss mer missnöjda med vad vi har och uppmuntra oss till avundsamma sociala jämförelser." (Jämlikhetsanden sid 79)
Den som har råd köper sig status och lycka. Den som inte har råd påminns hela tiden genom reklamen om sitt misslyckande.
Håller du med?
1 kommentar:
Det här kan även bero på hur personen hanterar sin mentalitet, vill man ignorera en reklam så gör man på så sätt och vis blir man inte så påverkad igentligen men det handlar om valmöjligheter och hur mycket man blir påverkad utav det man ser eller hör. I ett exempel om jag skulle ha stött på en reklam om en ny god hamburgare i en busskur så skulle jag då nödvändigtvis inte gå till McDonalds på direkten och köpa en hamburgare, men man kanske köper hamburgare lite senare om man då är sugen på just det. Men det är oundvikligt att inte bli påverkad av sådan reklam, tror jag. Om mnan har väldigt god självdisciplin så kan man lättare avstå från sån reklam och på så sätt blir det svårare att bli påverkad av reklam. Det är vad jag kommit fram till.
Skicka en kommentar