Dåliga mattekunskaper ger dålig journalistik

I veckan kunde TV och tidningar berätta att barntandläkarna inte agerar när de misstänker att barn far illa.

I en undersökning som Barnombudsmannen hade gjort visade det sig att nio av tio barntandläkare någon gång misstänkt att de barn som kom till tandläkaren for illa i hemmet. Men bara två av tio tandläkare brydde sig om att göra en anmälan till socialen.

Vad nyhetsmedierna inte berättade var att det var en fullständigt ovetenskaplig undersökning. Åtta av tio tandläkare hade inte svarat på frågorna. Alla som jobbar med undersökningar och statistik är överens om att när bortfallet är så stort så är också undersökningen ingen helt värdelös.

Varför skriver då media om en undersökning som kan vara helt fel? En förklaring är att journalister gillar siffror, men är dåliga på matte. Siffror ger ett trovärdigt intryck och det går fort och lätt att skriva en nyhetsartikel utifrån dem. Däremot är journalisterna inte så duktiga på att själva granska och kontrollera siffrorna.

Det ger stor makt till alla som vill påverka människor genom media. Det är bara att göra en aldrig så ovetenskaplig undersökning...

Så alla blivande journalister, sätt igång och plugga på matten!

Rosa flickor och tuffa pojkar

Klädföretaget Linus och Lotta tycker att pojkar ska köpa T-shirts med Michael Jackson och flickor ska köpa rosa linnen. Det är i alla fall den reklam de går ut med.

Reklamombudsmannen däremot tycker att barnen ska få välja själva. De har därför fällt företaget för könsdiskrimerande reklam.

Spelar det någon roll hur reklamen ser ut? Ja, säkert. Jag minns själv när min då sexårige son ville köpa en rosa tröja, med fick höra av andra att "den kan du inte ha, det är bara tjejer som har rosa". Så visst påverkas vi.

Tryckfriheten hotad

Sverige var, år 1766, först i världen med att slå fast tryckfriheten i en grundlag. Men idag vill en statlig utredning försämra tryckfriheten.

Orsaken är att vår tryckfrihet ska anpassas till de regler som gäller i EU, och EU:s tryckfrihet är inte lika stark som den svenska.

Många tidningar och journalister protesterar mot förslaget på förändring. På DN debatt, den 25 november, skriver flera publicister att "Det är dags att ta strid för den svenska yttrandefriheten".

Roliga gubbar eller fakta i läkemedelsreklamen

Sveriges annonsörer är på krigsstigen. De protesterar mot att en del politiker har föreslagit skärpta regler för viss reklam. Det berättar Tidningen Resumé (20 november).

Jag söker på nätet och hittar ett av förslagen. Det handlar om strängare krav på reklam för olika läkemedel.

Riksdagsmannen Fredrik Olovsson tycker det är dumt att reklamen bara innehåller sånger och roliga gubbar. Han vill att konsumenterna också ska få veta om medicinen innehåller några biverkningar.

En ganska vettigt krav kan man tycka.

Men det tycker alltså inte annonsbranschen.

Teknikproblem

Och så en liten film om hur knepig den nya tekniken kan vara. Fick tipset av min jobbarkompis som har förstått hur frusterad jag kan vara. Kan bara inte undanhålla er den. Titta här!

På nätet eller IRL?

Så gott som alla ungdomar (12-16 år) använder internet på sin fritid. Vanligast är att titta på filmklipp (75 procent), chatta (70 procent)och umgås på sociala sajter (68 procent). Det berättar Medierådet som idag presenterar en undersökning bland 2000 unga.

Frågan är, håller de sociala sajterna på att ersätta kompisar i verkliga livet? Statistiken pekar på att det går åt det hållet.

Vad tror ni, kan möten över nätet ersätta mötet mellan människor IRL?

Ska media rapportera om självmord?

Förra veckan tog en ung man sitt liv i direktsändning på nätet.

I "Pressen etiska regler" står att man ska vara försiktig med att skriva om självmord i tidningarna. Ofta skriver de inte alls. Men i det här fallet har tidningarna gjort helt olika.

Expressen har skrivit om Marcus, visat stora bilder och pratat med hans familj.
Aftonbladet har skrivit anonymt om "21-åringen" och intervjuat psykologer.
Svenska Dagbladet har inte skrivit alls.

Vad är rätt och vad är fel? Lyssna på radioinslaget i Medierna och hör hur de olika tidningarna resonerar.

Rösta på reklam

Vad är en bra reklamfilm? För sändaren är det förstås en film som får folk att handla just deras varor.

Men vad tycker tittarna?

Nu kan du vara med och rörsta fram vilken reklamfilm du gillar bäst. (Men tänk på att själva röstproceduren i sig är ett reklamtrix, som ska få dig positivt inställd till filmerna.)

Historia som reklam

Många företag har kommit på att det går att göra reklam på sin egen historia. Genom att berätta om företagets historia ger man en bild av att vara trygga och pålitliga.

Ett exempel är Arla, som på sin hemsida berättar om Arla-kons förfader uroxen och historier ur den nordiska mytologin.

Så nu är det inte mossigt längre att hänvisa till stenåldern. Över 70 000 besökare till hemsidan drog den gamla kossan på bara några veckor.

Grova sexskämt i TV

Hur grova sexskämt ska förekomma i TV? Det undrar Therese Norén i en krönika i Eskilstuna-Kuriren (101001).

Hon gillar inte att hennes barn får höra uttryck som "Man skulle stoppa upp ett finger i anus på alla jazzälskare" eller "Oj, det skvätter åt alla håll som den värsta sprutorgasm". I krönikan skriver hon:

"Grova sexuella uttryck flyger in i våra vardagsrum och detta blir vardagsmat för våra barn att lyssna på. Eftersom alla skrattar åt skämten i till exempel Parlamentet (vem vill inte få polarna att skratta?) kan snart samma skämt komma ur mitt eller ditt barns mun på skolgården."

Vad säger du? Roligt? Harmlöst? Osmakligt? Skadligt?

Snygg cancerpatient sökes!

Om du är dödssjuk och snygg kan du få vara med i en TV-dokumentär. För nu söker Meter Television efter patienter som drabbats av en obotlig sjukdom. Och det ska gärna vara någon med en framgångsrik karriär eller en vacker kvinna som varit fotomodell. Det berättar tidningen Journalisten nr 11 2010.

TV-produktionsbolaget Meter har kontaktat läkare för att få hjälp att hitta personer till dokumentären. Men det är inte alla läkare som gillar idén.

-Jag blev alldeles matt, säger överläkare Ulf Torstensson till tidningen Journalisten. Allra först trodde jag att någon skämtade, men sedan insåg jag att det var allvar.

-Är detta vad journalistik handlar om? Att passa in folk i en mall?

Vem vet vad valrörelsen handlar om?

Media intresserar sig mer för opinionsmätningar och valbarometrar än för de politiska sakfrågorna. Den säger Jesper Strömbäck, som är professor i journalistik, i veckans upplaga av Medierna (P1).
Och han får medhåll av flera journalister.

Den svenska valbevakningen beskrivs som slätstruken, oengagerad och totalt befriad från ideologi och framtidsvisioner. Media bevakar det politiska spelet - vem vinner och vem förlorar - istället för de politiska frågorna.

Det gör det svårare att förstå vad valet handlar om, svårare att bestämma vad man ska rösta på.

Kanske inte så konstigt att sonen kommer hem och undrar om det verkligen är någon idé att gå till valurnorna när alla mätningar på förhand dömer ut hans parti.

Klickjournalistik

När du bläddrar i Aftonbladet så är det ingen som vet vad du läser. Men om du klickar på Aftonbladets websida så blir det omedelbart registrerat. Varje klick räknas, och varje klick intresserar ägarna till tidningarna.

Så vad klickar folk på? Brott, våld och död. Lustiga små historier. Sex och kändisar. Roliga bilder.

Och det är väl inte så konstigt. Visst är vi många som klickar runt på sådant som är lite småroligt eller kittlande. Det oroande är om våra klick påverkar vilken journalistik tidningarna satsar på. Att vi bara får lätta och utslätade nyheter. Att viktiga nyheter som inte lockar till så många klick därför försvinner.

Många är rädda för att det är på väg att bli så. Vi klickar på brott, och då får vi fler artiklar om brott. Vi klickar på sex, och vips börjar alla journalister skriva om sex. Då blir alla tidningar nöjestidningar.

På nyhetssajten "Nyheter 24" fick journalisterna under en tid betalt efter antal klick på sina artiklar. Det uppmuntrar knappast seriös journalistik.

Vad klickade du på senast du var inne på Aftonbladet?

Bröllopet

I Svenska Dagbladet var det bara 60 sidor om bröllopet.

Smygreklam i barnfilm

Det ät godis, chips, läsk och snabbmat som aldrig förr på bioduken.

Konsums medlemstidning berättar att amerikanska forskare nu varnar, och berättar att av 200 filmer som undersökts förekom produktplacering i 138 stycken. Och vanligast var det i filmer som riktar sig till barn och ungdomar.

Vad har du uppmärksammat?