När du bläddrar i Aftonbladet så är det ingen som vet vad du läser. Men om du klickar på Aftonbladets websida så blir det omedelbart registrerat. Varje klick räknas, och varje klick intresserar ägarna till tidningarna.
Så vad klickar folk på? Brott, våld och död. Lustiga små historier. Sex och kändisar. Roliga bilder.
Och det är väl inte så konstigt. Visst är vi många som klickar runt på sådant som är lite småroligt eller kittlande. Det oroande är om våra klick påverkar vilken journalistik tidningarna satsar på. Att vi bara får lätta och utslätade nyheter. Att viktiga nyheter som inte lockar till så många klick därför försvinner.
Många är rädda för att det är på väg att bli så. Vi klickar på brott, och då får vi fler artiklar om brott. Vi klickar på sex, och vips börjar alla journalister skriva om sex. Då blir alla tidningar nöjestidningar.
På nyhetssajten "Nyheter 24" fick journalisterna under en tid betalt efter antal klick på sina artiklar. Det uppmuntrar knappast seriös journalistik.
Vad klickade du på senast du var inne på Aftonbladet?
lördag 4 september 2010
söndag 20 juni 2010
onsdag 26 maj 2010
Smygreklam i barnfilm
Det ät godis, chips, läsk och snabbmat som aldrig förr på bioduken.
Konsums medlemstidning berättar att amerikanska forskare nu varnar, och berättar att av 200 filmer som undersökts förekom produktplacering i 138 stycken. Och vanligast var det i filmer som riktar sig till barn och ungdomar.
Vad har du uppmärksammat?
Konsums medlemstidning berättar att amerikanska forskare nu varnar, och berättar att av 200 filmer som undersökts förekom produktplacering i 138 stycken. Och vanligast var det i filmer som riktar sig till barn och ungdomar.
Vad har du uppmärksammat?
tisdag 25 maj 2010
Namn på Flashback
Svenska tidningar ska vara försiktiga med att publicera namn på misstänkta brottslingar. Huvudregeln är att inte skriva ut namn så länge personen inte är dömd. Men gränserna ser ut att luckras upp.
Trippelmordet i Härnösand är ett exempel där kvällstidningarna gått längre än vanligt. De skriver fler detaljer och tar in bilder direkt från rättssalen på 21-åringen.
Sociala sajter som Flashback tävlar med kvällstidningar i att gräva i mordet. Här finns inga gränser utan allt publiceras. Så vad ska man med tidningar till om allt står på Flashback?
Men risken finns att ju oftare tidningarna hänger ut folk, ju fler människor kommer också vilja inskränka pressfriheten.
Det var faktiskt det som hände i England, när de införde de hårda förtalslagarna (se tidigare inlägg).
Vad tycker du om sajter som Flashback? Är det rimligt att man alltid publicerar allting?
Trippelmordet i Härnösand är ett exempel där kvällstidningarna gått längre än vanligt. De skriver fler detaljer och tar in bilder direkt från rättssalen på 21-åringen.
Sociala sajter som Flashback tävlar med kvällstidningar i att gräva i mordet. Här finns inga gränser utan allt publiceras. Så vad ska man med tidningar till om allt står på Flashback?
Men risken finns att ju oftare tidningarna hänger ut folk, ju fler människor kommer också vilja inskränka pressfriheten.
Det var faktiskt det som hände i England, när de införde de hårda förtalslagarna (se tidigare inlägg).
Vad tycker du om sajter som Flashback? Är det rimligt att man alltid publicerar allting?
Förtalsturism
I England är tryckfriheten mycket sämre än i Sverige. Inte bara enskilda personer, utan också företag, kan stämma en tidning om de känner sig kränkta. Och det är mycket lättare att bli dömd i England än det är i Sverige. Den som blir dömd får betala dyra rättegångskostnader.
Dessutom kan nästan vilken tidning som helst i hela världen bli dömd. Det räcker med att det kommit ut några exemplar av tidningen i England för att en person som tycker sig ha ett rykte att försvara i England ska kunna lämna in en stämningsansökan.
I klartext. Om ett företag i Sverige tycker att DN skrivit något dumt så kan de stämma tidningen. Inte i Sverige, men däremot i England.
Detta kallas "förtalsturism" och har lett till att att stenrika företag och enskilda över hela världen stämmer kritiska tidningar. Och många tidningar vågar inte längre skriva alltför kritiskt.
Är det ett hot mot yttrandefriheten eller ett skydd för den personliga integriteten?
Dessutom kan nästan vilken tidning som helst i hela världen bli dömd. Det räcker med att det kommit ut några exemplar av tidningen i England för att en person som tycker sig ha ett rykte att försvara i England ska kunna lämna in en stämningsansökan.
I klartext. Om ett företag i Sverige tycker att DN skrivit något dumt så kan de stämma tidningen. Inte i Sverige, men däremot i England.
Detta kallas "förtalsturism" och har lett till att att stenrika företag och enskilda över hela världen stämmer kritiska tidningar. Och många tidningar vågar inte längre skriva alltför kritiskt.
Är det ett hot mot yttrandefriheten eller ett skydd för den personliga integriteten?
tisdag 18 maj 2010
Vit eller svart
Kopplar på TV:n för att se Aktuellt. Det är några minuter kvar på det tidigare programmet, och jag får se hur en liten mörkhyad tjej på 4-5 år väljer mellan två dockor. De ser exakt likadana ut, förutom en sak. Den ena dockan är ljus och den andra mörk.
"Vilken docka tycker du är finast" frågar reportern. Flickan pekar på den ljusa. "Varför då?" undrar reportern och flickan svarar. "Den är vit".
Det hel upprepas, gång på gång, med flera barn. Mörka barn och ljusa. Flickor och pojkar. Alla väljer den vita dockan.
Jag bläddrar igenom en veckotidning som jag har liggande hemma. Tittar på bilderna. Tittar på hur personerna där ser ut. Alla, med undantag av en enda bild som handlar om de fattiga i Afrika, är ljusa.
Kan det finnas ett samband?
"Vilken docka tycker du är finast" frågar reportern. Flickan pekar på den ljusa. "Varför då?" undrar reportern och flickan svarar. "Den är vit".
Det hel upprepas, gång på gång, med flera barn. Mörka barn och ljusa. Flickor och pojkar. Alla väljer den vita dockan.
Jag bläddrar igenom en veckotidning som jag har liggande hemma. Tittar på bilderna. Tittar på hur personerna där ser ut. Alla, med undantag av en enda bild som handlar om de fattiga i Afrika, är ljusa.
Kan det finnas ett samband?
tisdag 4 maj 2010
Han valde datorn
"Maken satt framför datorn upp till tio timmar om dygnet. För fyra veckor sedan ställde 26-åriga Maria ett utlimatum. Datorn eller mig. Han valde datorn."
Det berättar Aftonbladet i en artikel 100504.
Jo, jag vet hur det känns. När jag var ung bodde jag ihop med en tjejkompis. Hon skaffade katt, och jag var allergisk. Hon fick välja, katten eller mig. Hon valde katten.
Det berättar Aftonbladet i en artikel 100504.
Jo, jag vet hur det känns. När jag var ung bodde jag ihop med en tjejkompis. Hon skaffade katt, och jag var allergisk. Hon fick välja, katten eller mig. Hon valde katten.
söndag 25 april 2010
Klimatforskare överens
Är det verkligen människan som orsakar den globala uppvärmningen? Kan vi vara säkra på det?
Ja, säger i stort sett alla forskare. Människan har en avgörande påverkan på klimatet. Nittiosju procent av alla forskare i Svergie anser det. Och av 8 000 artiklar som finns i världens största vetenskapliga databas är det bara fem stycken som ifrågasätter människans påverkan. (Svt, vetenskapsredaktionen 100416)
Men media ger en mer osäker bild. Konflikter är mer spännande än att alla är överens, därför gäller det för media att visa upp två motsatta åsikter.
-Media tenderar att skildra klimatforskning som en åsiktsfråga, ungefär som politik, där lika vikt ges båda parter, när det i stället handlar om vetenskap där en stor majoritet av forskarna sen länge ansett frågan avgjord, säger den amerikanske vetenskapshistorikern Oreskes som intervjuas av vetenskapsredaktionen.
Och om media sprider bilden att forskarna är väldigt oense, då påverkar det också människors vilja att göra något åt problemet. Ingen vill ju skippa flygresan eller minska bilåkandet om det inte är nödvändigt.
Ja, säger i stort sett alla forskare. Människan har en avgörande påverkan på klimatet. Nittiosju procent av alla forskare i Svergie anser det. Och av 8 000 artiklar som finns i världens största vetenskapliga databas är det bara fem stycken som ifrågasätter människans påverkan. (Svt, vetenskapsredaktionen 100416)
Men media ger en mer osäker bild. Konflikter är mer spännande än att alla är överens, därför gäller det för media att visa upp två motsatta åsikter.
-Media tenderar att skildra klimatforskning som en åsiktsfråga, ungefär som politik, där lika vikt ges båda parter, när det i stället handlar om vetenskap där en stor majoritet av forskarna sen länge ansett frågan avgjord, säger den amerikanske vetenskapshistorikern Oreskes som intervjuas av vetenskapsredaktionen.
Och om media sprider bilden att forskarna är väldigt oense, då påverkar det också människors vilja att göra något åt problemet. Ingen vill ju skippa flygresan eller minska bilåkandet om det inte är nödvändigt.
fredag 23 april 2010
Drevet mot Madeleine och Jonas
Nu är prinsessan Madeleines fästman Jonas Bergström högaktuella i media. Hur är det med otroheten? Blir det något bröllop? Vad säger släkt, vänner och allmänhet?
Medierna ska kritiskt granska våra makthavare. Absolut. Men hur motiverat är mediedrevet mot kungafamiljen just nu? Vad tycker du?
Läs artikeln i Aftonbladet och kommentera.
Medierna ska kritiskt granska våra makthavare. Absolut. Men hur motiverat är mediedrevet mot kungafamiljen just nu? Vad tycker du?
Läs artikeln i Aftonbladet och kommentera.
söndag 18 april 2010
Farliga pussar - drevet går
Den 23 oktober 2007 pussade TV4-reportern Anders Pihlblad den moderate statssekreteraren Ulrica Schenström . De båda var på restaurang tillsammans, och framför sig på bordet hade de urdruckna vin- och ölglas.
Allt fångades på bild av en pressfotograf. Händelsen blev en gigantisk mediehändelse och drevet satte igång. Ulrica Schenström tvingades avgå och Anders Philblads trovärdighet ifrågasattes.
Varför var det så hemskt?
Jo, en journalist ska var opartisk och inte ha för nära relation med maktens folk. Och en statssekretare ska inte dricka alkohol samma kväll som hon har jouransvar för regeringens krisberedskap.
Men det finns en baksida. När alla medier jagar åt samma håll, när de ringer mitt i natten, när de smyger i trädgårdarna, när de smygfotograferar, när de frågar ut grannar, vänner och till och med barn. När rykten, halvsanningar, spekulationer och felaktigheter fyller bloggar och kommentarer. Då har det kanske gått för långt?
Nu har Anders Philgren skrivit en bok "Drevet går" där han intervjuar människor som alla varit utsatta för drevet. I en intervju i tidningen Journalisten skriver han:
"Jag önskar att mediebranschen ska ta av sig skygglapparna och komma till insikt om att bakom varje drev finns det människor och de kan må väldigt dåligt av att utsättas för drevjournalistik."
Kristisk granskning är en sak. Att jaga människor en annan. Eller?
Allt fångades på bild av en pressfotograf. Händelsen blev en gigantisk mediehändelse och drevet satte igång. Ulrica Schenström tvingades avgå och Anders Philblads trovärdighet ifrågasattes.
Varför var det så hemskt?
Jo, en journalist ska var opartisk och inte ha för nära relation med maktens folk. Och en statssekretare ska inte dricka alkohol samma kväll som hon har jouransvar för regeringens krisberedskap.
Men det finns en baksida. När alla medier jagar åt samma håll, när de ringer mitt i natten, när de smyger i trädgårdarna, när de smygfotograferar, när de frågar ut grannar, vänner och till och med barn. När rykten, halvsanningar, spekulationer och felaktigheter fyller bloggar och kommentarer. Då har det kanske gått för långt?
Nu har Anders Philgren skrivit en bok "Drevet går" där han intervjuar människor som alla varit utsatta för drevet. I en intervju i tidningen Journalisten skriver han:
"Jag önskar att mediebranschen ska ta av sig skygglapparna och komma till insikt om att bakom varje drev finns det människor och de kan må väldigt dåligt av att utsättas för drevjournalistik."
Kristisk granskning är en sak. Att jaga människor en annan. Eller?
lördag 17 april 2010
Vem ska vi skylla på när askmolnet kommer?
En bra nyhet kräver en syndabock. Men vem ska media anklaga när vulkanen på Island spyr ut eld, lava och aska?
Det diskuterar Eva Axelsson i en krönika i Eskilstun-Kuriren (100417). För finns det ett offer måste det också finnas någon att hänga ut. Så ser medias dramaturgi ut.
Vulkanen är visserligen skyldig, men inte så lätt att intervjua. Så journalisterna springer omkring på Arlanda och tjatar på folk med frågor om vems felet är att flyget inte går.
Vore det lite krut i journalistkåren kunde de i alla fall försöka intervjua vulkanen, ironiserar Eva Axelsson. Någon borde knata upp på vulkankanten och stoppa ner micken i kratern och ställa den obligatoriska frågan "Hur tänker du nu".
Det diskuterar Eva Axelsson i en krönika i Eskilstun-Kuriren (100417). För finns det ett offer måste det också finnas någon att hänga ut. Så ser medias dramaturgi ut.
Vulkanen är visserligen skyldig, men inte så lätt att intervjua. Så journalisterna springer omkring på Arlanda och tjatar på folk med frågor om vems felet är att flyget inte går.
Vore det lite krut i journalistkåren kunde de i alla fall försöka intervjua vulkanen, ironiserar Eva Axelsson. Någon borde knata upp på vulkankanten och stoppa ner micken i kratern och ställa den obligatoriska frågan "Hur tänker du nu".
måndag 5 april 2010
Reklam och ohälsa
Reklamen vill få oss att handla, gärna mer än vi egentligen behöver. Det vet vi. Men kan reklam också få oss att må dåligt?
Jag läser boken Jämlikhetsanden som hävdar att i samhällen med stora klyftor mellan rika och fattiga, där mår människor psykiskt dåligt. Där pengar och ägodelar är viktiga finns större risk för depressioner, ångest, missbruk och personlighetsstörningar. Den som misslyckas att ta sig uppåt på samhällsstegen börjar skämmas för sig själv.
Och detta är något som reklamen utnyttjar.
"Då ojämlikheten ökar och de superrika på toppen gör av med mer och mer på lyxvaror sprider sig begäret efter lyxvaror som ett vattenfall nerför inkomstskalan och vi andra får kämpa för att hålla ställningarna. Det är detta som reklammakarna spelar på för att göra oss mer missnöjda med vad vi har och uppmuntra oss till avundsamma sociala jämförelser." (Jämlikhetsanden sid 79)
Den som har råd köper sig status och lycka. Den som inte har råd påminns hela tiden genom reklamen om sitt misslyckande.
Håller du med?
Jag läser boken Jämlikhetsanden som hävdar att i samhällen med stora klyftor mellan rika och fattiga, där mår människor psykiskt dåligt. Där pengar och ägodelar är viktiga finns större risk för depressioner, ångest, missbruk och personlighetsstörningar. Den som misslyckas att ta sig uppåt på samhällsstegen börjar skämmas för sig själv.
Och detta är något som reklamen utnyttjar.
"Då ojämlikheten ökar och de superrika på toppen gör av med mer och mer på lyxvaror sprider sig begäret efter lyxvaror som ett vattenfall nerför inkomstskalan och vi andra får kämpa för att hålla ställningarna. Det är detta som reklammakarna spelar på för att göra oss mer missnöjda med vad vi har och uppmuntra oss till avundsamma sociala jämförelser." (Jämlikhetsanden sid 79)
Den som har råd köper sig status och lycka. Den som inte har råd påminns hela tiden genom reklamen om sitt misslyckande.
Håller du med?
söndag 21 mars 2010
Internets fiender
Internet gör det möjligt för allt fler människor att sprida sina åsikter. Men många länder är rädda för det fria ordet.
Runt om i världen sitter idag 120 internetaktivister i fängelse. Det visar en rapport från Reportrar utan gränser.
-Den allmänna trenden är att allt fler länder skärper kontrollen över nätet, skriver organisationen.
De värsta förbrytarna är enligt Reportrar utan gränser Saudiarabien, Burma, Kina, Nordkorea, Kuba, Egypten, Iran, Uzbekistan, Syrien, Tunisien, Turkmenistan, och Vietnam.
Samtidigt mobiliserar uppfinningsrika nätaktivister när det behövs.
– Protesterna i Iran förra året visade Internets betydelse för massmediernas rapportering och det fria ordet, säger Jesper Bengtsson, ordförande Reportrar utan gränser, Sverige.
Runt om i världen sitter idag 120 internetaktivister i fängelse. Det visar en rapport från Reportrar utan gränser.
-Den allmänna trenden är att allt fler länder skärper kontrollen över nätet, skriver organisationen.
De värsta förbrytarna är enligt Reportrar utan gränser Saudiarabien, Burma, Kina, Nordkorea, Kuba, Egypten, Iran, Uzbekistan, Syrien, Tunisien, Turkmenistan, och Vietnam.
Samtidigt mobiliserar uppfinningsrika nätaktivister när det behövs.
– Protesterna i Iran förra året visade Internets betydelse för massmediernas rapportering och det fria ordet, säger Jesper Bengtsson, ordförande Reportrar utan gränser, Sverige.
lördag 13 mars 2010
Mer alkoholreklam i TV
På ett år har alkoholreklamen i TV ökat med 26 procent. Det berättar IOGT-NTO:s tidning Accent.
Alkoholreklam är visserligen förbjudet i svensk TV. Men kanaler som sänder från utlandet kan kringgå förbudet. Därför kan Kanal 5, TV3 och MTV forstätta att göra reklam för alkohol.
Spelar det någon roll?
Ja, säger forskarna. Ungdomar dricker mer om de varit utsatta för alkoholreklam. I tolv av tretton olika studier har man visat att det finns ett samband mellan hur mycket alkoholreklam unga ser och hur mycket alkohol de dricker.
Sedan tidigare vet vi också att ju tidigare man börjar, och ju mer man dricker, desto större är risken att få problem med alkoholen.
Alkoholreklam är visserligen förbjudet i svensk TV. Men kanaler som sänder från utlandet kan kringgå förbudet. Därför kan Kanal 5, TV3 och MTV forstätta att göra reklam för alkohol.
Spelar det någon roll?
Ja, säger forskarna. Ungdomar dricker mer om de varit utsatta för alkoholreklam. I tolv av tretton olika studier har man visat att det finns ett samband mellan hur mycket alkoholreklam unga ser och hur mycket alkohol de dricker.
Sedan tidigare vet vi också att ju tidigare man börjar, och ju mer man dricker, desto större är risken att få problem med alkoholen.
torsdag 11 mars 2010
"Båda sidor har rätt - och fel"
De är svenskar och muslimer. Den ena är djupt troende, för den andra spelar religionen mindre roll. I DN (060209) berättar de om sin syn på Muhammedkarikatyrerna. Läs artikeln.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)