Reklamen vill få oss att handla, gärna mer än vi egentligen behöver. Det vet vi. Men kan reklam också få oss att må dåligt?
Jag läser boken Jämlikhetsanden som hävdar att i samhällen med stora klyftor mellan rika och fattiga, där mår människor psykiskt dåligt. Där pengar och ägodelar är viktiga finns större risk för depressioner, ångest, missbruk och personlighetsstörningar. Den som misslyckas att ta sig uppåt på samhällsstegen börjar skämmas för sig själv.
Och detta är något som reklamen utnyttjar.
"Då ojämlikheten ökar och de superrika på toppen gör av med mer och mer på lyxvaror sprider sig begäret efter lyxvaror som ett vattenfall nerför inkomstskalan och vi andra får kämpa för att hålla ställningarna. Det är detta som reklammakarna spelar på för att göra oss mer missnöjda med vad vi har och uppmuntra oss till avundsamma sociala jämförelser." (Jämlikhetsanden sid 79)
Den som har råd köper sig status och lycka. Den som inte har råd påminns hela tiden genom reklamen om sitt misslyckande.
Håller du med?
måndag 5 april 2010
söndag 21 mars 2010
Internets fiender
Internet gör det möjligt för allt fler människor att sprida sina åsikter. Men många länder är rädda för det fria ordet.
Runt om i världen sitter idag 120 internetaktivister i fängelse. Det visar en rapport från Reportrar utan gränser.
-Den allmänna trenden är att allt fler länder skärper kontrollen över nätet, skriver organisationen.
De värsta förbrytarna är enligt Reportrar utan gränser Saudiarabien, Burma, Kina, Nordkorea, Kuba, Egypten, Iran, Uzbekistan, Syrien, Tunisien, Turkmenistan, och Vietnam.
Samtidigt mobiliserar uppfinningsrika nätaktivister när det behövs.
– Protesterna i Iran förra året visade Internets betydelse för massmediernas rapportering och det fria ordet, säger Jesper Bengtsson, ordförande Reportrar utan gränser, Sverige.
Runt om i världen sitter idag 120 internetaktivister i fängelse. Det visar en rapport från Reportrar utan gränser.
-Den allmänna trenden är att allt fler länder skärper kontrollen över nätet, skriver organisationen.
De värsta förbrytarna är enligt Reportrar utan gränser Saudiarabien, Burma, Kina, Nordkorea, Kuba, Egypten, Iran, Uzbekistan, Syrien, Tunisien, Turkmenistan, och Vietnam.
Samtidigt mobiliserar uppfinningsrika nätaktivister när det behövs.
– Protesterna i Iran förra året visade Internets betydelse för massmediernas rapportering och det fria ordet, säger Jesper Bengtsson, ordförande Reportrar utan gränser, Sverige.
lördag 13 mars 2010
Mer alkoholreklam i TV
På ett år har alkoholreklamen i TV ökat med 26 procent. Det berättar IOGT-NTO:s tidning Accent.
Alkoholreklam är visserligen förbjudet i svensk TV. Men kanaler som sänder från utlandet kan kringgå förbudet. Därför kan Kanal 5, TV3 och MTV forstätta att göra reklam för alkohol.
Spelar det någon roll?
Ja, säger forskarna. Ungdomar dricker mer om de varit utsatta för alkoholreklam. I tolv av tretton olika studier har man visat att det finns ett samband mellan hur mycket alkoholreklam unga ser och hur mycket alkohol de dricker.
Sedan tidigare vet vi också att ju tidigare man börjar, och ju mer man dricker, desto större är risken att få problem med alkoholen.
Alkoholreklam är visserligen förbjudet i svensk TV. Men kanaler som sänder från utlandet kan kringgå förbudet. Därför kan Kanal 5, TV3 och MTV forstätta att göra reklam för alkohol.
Spelar det någon roll?
Ja, säger forskarna. Ungdomar dricker mer om de varit utsatta för alkoholreklam. I tolv av tretton olika studier har man visat att det finns ett samband mellan hur mycket alkoholreklam unga ser och hur mycket alkohol de dricker.
Sedan tidigare vet vi också att ju tidigare man börjar, och ju mer man dricker, desto större är risken att få problem med alkoholen.
torsdag 11 mars 2010
"Båda sidor har rätt - och fel"
De är svenskar och muslimer. Den ena är djupt troende, för den andra spelar religionen mindre roll. I DN (060209) berättar de om sin syn på Muhammedkarikatyrerna. Läs artikeln.
Mordhotad för rondellhundar
Konstnären Lars Vilks mordhotades i september 2007 för sin teckning av profeten Muhammed i form av en rondellhund. Teckningarna publicerades först i Nerikes Allehanda och sedan flera andra svenska tidningar.
Nu är sju personer gripna för mordplaner på Lars Vilk.
Vad tycker du? Var ska gränserna för vår tryckfrihet gå? Är det bra att vi har rätt att publicera bilder som många människor finner kränkande? Vad skulle hända om vi inte hade den rätten?
Var det moraliskt rätt av Nerkes Allehanda att publicera bilderna?
Nu är sju personer gripna för mordplaner på Lars Vilk.
Vad tycker du? Var ska gränserna för vår tryckfrihet gå? Är det bra att vi har rätt att publicera bilder som många människor finner kränkande? Vad skulle hända om vi inte hade den rätten?
Var det moraliskt rätt av Nerkes Allehanda att publicera bilderna?
fredag 12 februari 2010
Populära tidskrifter
Svenskarna fortsätter läsa tidskrifter, trots lågkonjunkturen. Så mycket som 6 702 000 personer läser regelbundet en eller flera tidskrifter. Det är 93 procent av befolkningen.
Historieintresset tycks också öka, alltfler läser tidskrifter som Populär Historia, Världens historia och Allt om Historia.
Vilka tidskrifter finns hemma hos er?
Historieintresset tycks också öka, alltfler läser tidskrifter som Populär Historia, Världens historia och Allt om Historia.
Vilka tidskrifter finns hemma hos er?
söndag 7 februari 2010
Friad i tryckfrihetsmål
Sydsvenska Dagbladet har friats i ett viktigt tryckfrihetsmål.
När Anna Lindh mördades den 10 september 2003 blev den sk 35-åringen uthängd i media under en veckas tid. Det förekom en omfattande rapportering av hela hans tidigare privatliv, bl a i Sydsvenska dagbladet. Även om inte hans namn nämndes så fanns det en lång rad detajer, som till exempel olika adresser han bott på.
En vecka efter gripandet släpptes 35-åringen och friades från alla misstankar.
Mannen ansåg att han blivit förtalad och krävde Sydsvenska dagbladet på 250 000 kronor.
Nu har domen i tryckfrihetsrättegången kommit. Och juryn friar tidningen och dess ansvarige utgivare.
Låter det konstigt? Förtal av enskilda är ju brottsligt enligt tryckfrihetslagen.
Förtal i lagens mening är att beskriva någon som brottlig eller klandervärd. Men det räknas inte som förtal om påståendet är sant eller om det finns skälig grund att tro att det är sant.
Och i detta fall ansåg alltså juryn att tidningens ansvarige utgivare inte gjort sig skyldig till förtal.
Kanske det. Men är det etiskt riktigt?
När Anna Lindh mördades den 10 september 2003 blev den sk 35-åringen uthängd i media under en veckas tid. Det förekom en omfattande rapportering av hela hans tidigare privatliv, bl a i Sydsvenska dagbladet. Även om inte hans namn nämndes så fanns det en lång rad detajer, som till exempel olika adresser han bott på.
En vecka efter gripandet släpptes 35-åringen och friades från alla misstankar.
Mannen ansåg att han blivit förtalad och krävde Sydsvenska dagbladet på 250 000 kronor.
Nu har domen i tryckfrihetsrättegången kommit. Och juryn friar tidningen och dess ansvarige utgivare.
Låter det konstigt? Förtal av enskilda är ju brottsligt enligt tryckfrihetslagen.
Förtal i lagens mening är att beskriva någon som brottlig eller klandervärd. Men det räknas inte som förtal om påståendet är sant eller om det finns skälig grund att tro att det är sant.
Och i detta fall ansåg alltså juryn att tidningens ansvarige utgivare inte gjort sig skyldig till förtal.
Kanske det. Men är det etiskt riktigt?
Medierna och faktakontroll
Valrörelsen har startat. De politiska partierna vill alla komma ut med sina budskap och berätta varför just deras politik är bäst. Det är både naturligt och viktigt.
Men ibland händer det att fakta inte stämmer. Som när Fredrik Reinfeldt i veckan påstod att antalet sysselsatta i landet ökat med 100 000 personer under hans regeringsperiod. Vilket inte alls var sant, sysselsättningen hade nästan inte ökat alls.
Det är mediernas uppgift att granska och kontrollera politikernas påståenden. Men vilka resurser har svenska medier? Många redaktioner är underbemannade och enligt radioprogrammet Medierna (100206) ser det mycket dåligt ut med medias möjligheter att systematiskt kolla fakta i valrörelsen.
Annat är det i USA. När Barrack Obama höll sitt stora tal i veckan gjorde Washington Post faktakontroll i realtid och publicerade på sin webbsida.
Ibland kan det vara en fördel med gigantiska medier som har stora resurser
Men ibland händer det att fakta inte stämmer. Som när Fredrik Reinfeldt i veckan påstod att antalet sysselsatta i landet ökat med 100 000 personer under hans regeringsperiod. Vilket inte alls var sant, sysselsättningen hade nästan inte ökat alls.
Det är mediernas uppgift att granska och kontrollera politikernas påståenden. Men vilka resurser har svenska medier? Många redaktioner är underbemannade och enligt radioprogrammet Medierna (100206) ser det mycket dåligt ut med medias möjligheter att systematiskt kolla fakta i valrörelsen.
Annat är det i USA. När Barrack Obama höll sitt stora tal i veckan gjorde Washington Post faktakontroll i realtid och publicerade på sin webbsida.
Ibland kan det vara en fördel med gigantiska medier som har stora resurser
torsdag 4 februari 2010
Ska polischefen namnges?
För någon vecka sedan hade medierna en nyhet om att ett tidigare högt uppsatt polischef är misstänkt för våldtäkt. Några tidningar valde att publicera hans namn, andra valde att inte göra det.
Vad är rätt och vad är fel? Läs vad hur de olika utgivarna själva resonerade.
Vad är rätt och vad är fel? Läs vad hur de olika utgivarna själva resonerade.
onsdag 3 februari 2010
Bilder från jordbävningens offer
De pressetiska reglerna säger att tidningarna ska vara försiktiga med publicering av bilder på brotts- och olycksoffer. Detta av hänsyn till dem själva och deras anhöriga.
Men när det gäller katastrofen i Haiti tycks inte de reglerna gälla. Många tidningar publicerar starka bilder på människor som drabbats av jordbävningen. Ett exempel är några bilder från
Dagens Nyheter.
Tidningarna säger att de starka bilderna behövs för att vi ska förstå vidden av katastrofen och vilja hjälpa.
Kritiker säger att allför många bilder gör att vi trubbas av, slutar reagera och bläddrar vidare.
Vad tror du?
Men när det gäller katastrofen i Haiti tycks inte de reglerna gälla. Många tidningar publicerar starka bilder på människor som drabbats av jordbävningen. Ett exempel är några bilder från
Dagens Nyheter.
Tidningarna säger att de starka bilderna behövs för att vi ska förstå vidden av katastrofen och vilja hjälpa.
Kritiker säger att allför många bilder gör att vi trubbas av, slutar reagera och bläddrar vidare.
Vad tror du?
söndag 10 januari 2010
Brott i kvällspressen
Läser just i Aftonbladet att Ulf Olsson, dömd för två mord, har skrivit ett självmordsbrev på nätet och sedan tagit sitt liv.
Afonbladet lockar läsarna att "Ladda ner en hel extra tidning om dubbelmördaren Ulf Olsson".
I ämnet Mediekunskap diskuterade vi strax före jul hur media arbetar utifrån olika syften:
Läs mer i Aftonbladet.
Afonbladet lockar läsarna att "Ladda ner en hel extra tidning om dubbelmördaren Ulf Olsson".
I ämnet Mediekunskap diskuterade vi strax före jul hur media arbetar utifrån olika syften:
- informera om viktiga händelser i samhället
- underhålla
- granska vad makthavarna har för sig
- vara ett forum för debatt och opinion i samhället
Läs mer i Aftonbladet.
måndag 4 januari 2010
Mest brott i kvällspressen
Företaget Infopaq undersöker inte bara vilka nyheter som är mest omskrivna. De tittar också på vilka nyheter som toppar olika typer av medier.
I kvällspressen handlar nästan 30 procent av nyheterna om kriminalitet.
I morgontidningarna är det utrikes, företagsnyheter och medicinska frågor som hamnar högst upp på listan.
I radio och TV dominerar utrikesnyheterna.
Stämmer det med den bild du har?
I kvällspressen handlar nästan 30 procent av nyheterna om kriminalitet.
I morgontidningarna är det utrikes, företagsnyheter och medicinska frågor som hamnar högst upp på listan.
I radio och TV dominerar utrikesnyheterna.
Stämmer det med den bild du har?
Tsunamin största nyheten under 00-talet
Den mest omskrivna nyheten under de tio första åren av 2000-talet var flodvågskatastrofen, tsunamin, år 2004. Förra året, 2009, var det svininfluensan som dominerade.
Det är företaget Infopaq som tagit fram uppgifterna, och sett till hela årtiondet är de tio mest omskrivna nyheterna:
1. Tsunamin
2. Kriget i Irak
3. Mordet på Anna Lindh
4. Göteborgskravallerna
5. Riksdagsvalet 2002
6. Knutbymordet
7. Skandiaaffären
8. Svininfluensan
9. Riksdagsvalet 2009
10. Finanskrisen
Men är mest omskriven nyhet detsamma som viktigaste nyheten? Vad tycker du? Hur skulle din lista se ut om du gjorde en där viktigaste nyheten kom i topp?
Det är företaget Infopaq som tagit fram uppgifterna, och sett till hela årtiondet är de tio mest omskrivna nyheterna:
1. Tsunamin
2. Kriget i Irak
3. Mordet på Anna Lindh
4. Göteborgskravallerna
5. Riksdagsvalet 2002
6. Knutbymordet
7. Skandiaaffären
8. Svininfluensan
9. Riksdagsvalet 2009
10. Finanskrisen
Men är mest omskriven nyhet detsamma som viktigaste nyheten? Vad tycker du? Hur skulle din lista se ut om du gjorde en där viktigaste nyheten kom i topp?
söndag 20 december 2009
Barnteve - reklamteve?
TV-reklam riktad till barn är förbjudet i Sverige. Men många barnprogram är i sig rena reklamprogrammen. Det gäller till och med SVT:s barnprogram Bollibompa.
För många tv-serier är från början gjorda för att sälja leksaker. Först ser barnen programmen på TV, sen vill deköpa de olika figurerna. Det kan vara Pokemon såväl som Byggare Bob.
Radioprogrammet Medierna berättar att de produktionsbolag som gör barnprogrammen bara får 10-20 procent av sina inkomster från själva programmen. Resten är från olika kringaktiviteter som försäljning av dockor, spel, pussel och så vidare.
Redan små barn utsätts alltså för en enorm marknadsföring.
För många tv-serier är från början gjorda för att sälja leksaker. Först ser barnen programmen på TV, sen vill deköpa de olika figurerna. Det kan vara Pokemon såväl som Byggare Bob.
Radioprogrammet Medierna berättar att de produktionsbolag som gör barnprogrammen bara får 10-20 procent av sina inkomster från själva programmen. Resten är från olika kringaktiviteter som försäljning av dockor, spel, pussel och så vidare.
Redan små barn utsätts alltså för en enorm marknadsföring.
torsdag 10 december 2009
Vad ska vi tro på?
Nyligen dök det upp en ny grupp på facebook. Den påstod att den skulle skänka tre kronor per medlem till hjärtforskning. Men när antalet medlemmar nådde 80 000 bytte gruppen inriktning – till att avskaffa kvinnors rösträtt.
Syftet med gruppen var inte att luras (nej, grundaren tycker att det är helt OK att kvinnor får rösta), utan att visa hur lätt det kan vara att luras.
Så, vad kan vi lita på?
Syftet med gruppen var inte att luras (nej, grundaren tycker att det är helt OK att kvinnor får rösta), utan att visa hur lätt det kan vara att luras.
Så, vad kan vi lita på?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)