Ska sexbrottslingar hängas ut?

I USA har man sedan länge kunnat hitta dömda sexualbrottslingar på nätet. Syftet är att var och en ska kunna se om det bor någon sexbrottsling i närheten. Föräldrar ska på det sättet kunna skydda sina barn.
Nu finns det liknande internetsidor även här i Sverige.

Vem blir inte rasande när man läser om folk som förgripit sig på barn? Vem önskar inte att den som gång på gång begår våldtäkt ska spärras in på livstid? Vem bryr sig om ifall de hängs ut på nätet?

"Rätt åt dom", är det många som tänker. "Nu kanske andra tänker sig för innan de gör något".

Det är lätt att hitta argument för att hänga ut sexbrottslingar på nätet. Men vad finns det för argument mot? Försök komma på några motargument och skriv en kommentar kring det.

Ungdomar och ny teknik

Några amerikanska forskare tycker att vuxna inte ska vara så rädda när ungdomar surfar på datorn, sms:ar eller spelar videospel.

Ungdomar får både mer kunskaper, ett bättre socialt nätverk och större tekniska färdigheter, säger forskarna ( forskarteam från amerikanska University of Southern California och University of California, Berkeley).

Hur använder du nätet? Vilka sidor är du inne på? Letar du kunskaper? Håller du kontakt med kompisar? Träffar du nya vänner?
Läs artikeln och kommentera.

www.twww.tidningeniskolan.com/article.jsp?article=20841idningeniskolan.com/article.jsp?article=20841

75 procent väljer bort reklam

Reklamen möter oss på allt fler ställen. Nya medier har gett en lavinartad utveckling och varje dag möter vi 1.500 reklambudskap.

Men många orkar inte med reklamen. Tre fjärdedelar av alla svenskar väljer aktivt bort reklam i TV, radio och på internet. Tjugofem procent har satt upp en skylt på sin brevlåda med texten "reklam - nej tack" och 1.7 miljoner telefoner är spärrade i Nix. (undersökning av Sifo)

Så reklamen söker nya vägar. Produktplacering i olika program och sponsring är några former.

Fri granskning eller styrd marknadsföring

Radioprogrammet Medierna i P1 berättar att Sollentuna kommun under flera år har finansierat en lokal TV-station som har granskat och berättat vad som händer i kommunen. Redaktionen har varit helt självständig och kunnat göra de program den vill.

Nu är det dock slut med det. Kommunen vill inte betala för en oberoende journalistik. Kommunikationschefen vill att kanalens journalist slutar att göra kritiska reportage. I Sollentuna kommun ska bara det positiva lyftas fram.

Kommunen har pengarna så kommunen bestämmer.

Ekorrar, toalettpapper och marknadsföring

Sist jag var och handlade satt det en liten söt ekorre bland toalettpappersrullarna. Köpte man en hel bal, så fick man en ekorre.
En mjukisekorre. Alldeles gratis. Och plötsligt befann jag mig i tankarna 20 år tillbaka i tiden. På den tiden, när vi fick vända på varenda krona, fick en liten ekorre två små killar att jubla.
Om några dagar fyller de små 22 år, och ler förmodligen överseende mot sin mor när de åter får en ekorre i paketet.
För ni tror väl inte jag kunde motstå det lilla djuret? Och så fick jag ju 24 rullar toapapper på köpet.

Är det någon mer än jag som går på marknadsförarnas olika knep?

Journalister som vågar

Den mexikanska journalisten Lydia Cacho har avslöjat ett nätverk som säljer barn för sexuella syften. 2000 dollar kostar det att köpa ett barn, och man kan köpa både flickor och pojkar. De flesta barnen är mellan 9 och 13 år, men en del så små som 4 år.
För ett par år sedan skrev hon en bok om det hela, skriven ur barnens eget perspektiv.
Men att avslöja trafficing och pedofiler i Mexico är inte populärt. Maffian blir förbannad och de har stöd högt upp bland flera politiker.
Lydia Cacho greps olagligt av polisen och torterades i 21 timmar. De ville att hon skulle säga att allt i boken var lögn.
Tack vare ett stort nätverk och många människor som kontaktade bl a Amnesty släpptes Lydia Cacho. Men trots bevis går de flesta i nätverket fortfarande fria.

I Mexico har 44 journalister mördats sedan år 2000.

Bilden av Obama

Kolla in detta bildspel. Hur uppfattar du det?
En objektiv bild? En förskönad? Eller en ironisk?

www.dn.se/DNet/road/Classic/article/47/jsp/bildspel.jsp?a=845211

Mamma vet bäst

Dagens unga hyser en stark misstro mot traditionella medier. De ser media som en ensidig faktaspridare som har till uppgift att påverka speciellt ungdomar. Det visar en undersökning som som Tidningsutgivarna gjort bland unga vuxna.
Så vem litar då ungdomar på?
Jo, mamma!
Tänk, vilka kloka ungdomar vi har.

Syns man så finns man

"Det verkar inte finnas en enda invandrare i det här landet", säger en av eleverna upprört efter att vi tillsammans gått igenom ett antal veckotidningar.
Och visst ser det ut så i flertalet av de tidskrifter vi tittat på. Sida upp och sida ner av män och kvinnor i olika åldrar, men ingen som såg ut att själv varit född, eller ha föräldrar födda, i något annat land.
Undantaget var de rena kändistidningarna, fast då handlade det oftast om personer som själva bor och lever på andra ställen i världen.

I somras gav modetidningen Vogue (italienska upplagan) ut ett specialnummer med enbart mörka modeller. En del tyckte det var bra gjort, eftersom Vogue äntligen synliggjorde att världen inte bara består av ljushyade personer. Andra kritiserade dem för att göra ett jippo av det hela.

Är det någon som har koll på deras senare nummer? Har Vogue bättre mix idag? Eller har de återgått till att nästa bara visa upp vita kvinnor?

Gräsrotsaktivitet

Vaför vann Barack Obama det amerikanska presidentvalet?
Löften om förändringar, om ett stopp på kriget i Irak och en stark karisma är självklart några viktiga orsaker.
Men väl så viktigt är också Obamas sätt att driva sin kampanj på. En kampanj som verkligen engagerade människor på gräsrotsnivå.

En fjärdedel av de amerikanska väljarna, 26 procent, hade blivit personligt kontaktade av en av Obamas kampanjarbetare. Internet, bloggar, mobiltelefoner och en egen väl uppbyggd hemsida var viktiga inslag i kampanjen. Det var enkelt att bli kampanjarbetare, att själv bidra i valarbetet. På hemsidan fanns instruktioner om var man kunde besöka ett möte, sätta upp några affischer eller bidra med fem dollar.

I stor utsträckning gick Obama förbi de traditionella medierna och förlitade sig till kraften hos de många sympatisörerna.

Något nytt att lära för Sverige? Eller gammal hederligt folkrörelsearbete?

Pengar och nya kanaler

Det är inte alltid politiker gillar vad massmedia skriver om dem.

Jag minns, det är många år sedan nu, hur Nordkoreas dåvarande president Kim Il Sung, brukade försöka rätta till problemet genom att sätta in helsidesannonser i svenska tidningar. I liten stil, han ville få plats med mycket, fyllde han sedan sidan med sina tal. Vi skrattade gott åt hans tilltag. Vem trodde han egentligen skulle läsa det hela?

I dag händer samma sak, fast i en helt annan omfattning och med en helt annan skicklighet. På bästa sändningstid gör presidentkandidaten Barack Obama ett halvtimmes långt reklaminslag i amerikansk TV. Sju tv-nätverk sänder det hela, och 33, 5 miljoner tittare ser det. Till vart och ett av TV-nätverken betalar Obama i miljon dollar.

Vilken betydelse har ett sådant inslag för valutgången? Vilken betydelse har nya medier som bloggar och Youtube?

Vågar du vittna?

Idag slölyssnade jag på ett radioprogram, minns inte vilket, som tog upp att många ungdomar som utsatts för brott inte vågar vittna. Eller rättare sagt, just det här programmet berättade om ungdomar som hade vågat vittna.
Reportrarna hade pratat med 15 ungdomar som gått vidare med sina anmälningar och klarat av en rättegång, trots att de utsatts för hot. Trots att de som tidigare misshandlar dem hotade med mer misshandel eller till och med döden, om de stod fast vid sin anmälan.

Självklart var ungdomarna rädda, vem skulle inte vara det? Självklart funderade de många gånger på om det var värt det hela. Men i efterhand säger de allihopa att "ja, det var det värt". De är stolta över att vågat anmäla. De känner sig starka som människor.

Och ingen av dem har råkat ut för någon mer misshandel.

Så hur allvarliga är hot i samband rättegångar? Flera röster i reportaget ansåg att media konstant överdriver risken. Genom att media gång på gång säger att det är livsfarligt att vittna så bidrar de till människors rädsla. Och då fungerar hoten.

Tänk om det är så? Att det största hotet mot vårat rättssamhälle inte är hotet från brottslingar. Utan från media som förstorar upp och dramatiserar i jakten på en bra historia?

Fast visst var ungdomarna modiga!

Crime Medicine

Har ni sett den nya medicinreklamen på TV? Den som lovar läkemedel på nätet utan krångliga recept eller fördyrande tester? För, som den kvinnliga läkaren i reklamen säger, "Du vet vad som är bäst för dig!".
Kolla in hemsidan som reklamen hänvisa till! www.crimemedicine.com/
Vad tror du om sättet att göra reklam?

Rädd för rynkor?

Att reklamen spelar på våra rädslor är inget nytt. Som till exempel vår oro inför ålderdomen. Än så länge har ingen på riktigt uppfunnit "Ungdomens källa". Men nog gör affärsmännen vad de kan för att få oss att tro det.
Antirynkkräm är ett exempel. Även om åren går så ska det inte märkas. Rynkor ska suddas ut och vi ska tro att tiden inte sätter sina spår.
Men fungerar det? Försvinner rynkorna? Nej, säger konsumentombudsmannen som låtit en hudspecialist granska krämerna. Nu funderar han på att dra företagen inför Marknadsdomstolen.
Frågan är dock, vilket är allvarligast. Att kosmetikaindustrin ljuger om sina produkter? Eller att de med sin marknadsföring vill få oss att tro att vi inte duger som vi är?

Skolans marknadsföring

Varje år gör omkring 125 000 ungdomar sitt val till gymnasieskolan. Alla får inte plats på BCPW, men några till tar vi gärna emot.

Sveriges kommuner och landsting m fl har tagit fram en cheklista för marknadsföring av gymnasieskolan. Här kommer några av punkterna:

Utbildningsutbudet
• Programutbud, inriktningar, poängplan valbara kurser och möjligheter till individuella val.
• Om skolan visar på en viss profil bör tydligt framgå profileringens omfattning och genomslag.
• Vad leder utbildningen till? Vilka möjligheter till påbyggnad, vidare studier, breddning och fördjupning finns efter gymnasieskolan?
• Värdegrund som präglar verksamheten.
• Studieplaneringen. Uppläggning och uppföljning av individuella studieplaner.
• Läge, tillgänglighet och kommunikationer, möjligheter till boende på studieorten.

Skolans verksamhet
• Information om huvudmannaskapet. Styrelse, ägare, ledningsfunktion. Skolverkets tillståndsbeslut för fristående skola.
• Presentation av skolledning, pedagogisk personal, övrig personal.
• Lärmiljö. Arbetsmiljö. Elevhälsa. Materiella resurser.
• Trivselbefrämjande aktiviteter som skolan initierar, något om skolklimat.
• Olika projekt som skolan deltar i, internationellt utbyte.
• Samarbetspartners, arbetslivskontakter, arbetsplatsförlagd utbildning.
• Föreningar på skolan, elevkår, föräldraförening, skolidrottsförening, alumniförening.

Resultat
• Resultat och framgångar för skolans elever i olika sammanhang.

Ytterligare upplysningar
• Vart kan jag vända mig för närmare upplysningar, t .ex tidpunkter för öppet hus, skolbesök.

Informationsvägar och aktiviteter
Skolorna använder sig av olika vägar att nå ut med sina presentationer till olika intressenter: Här är några vanligt förekommande vägar:
• Hemsidor
• Annonsering i lokalpress/rikspress, specialtidningar med gymnasieinformation
• Radio-/TV-reklam
• Tryckt eget informationsmaterial
• Öppet hus
• Medverkan vid gymnasiemässor eller motsvarande
• Skolbesök på grundskolor

• Gemensamma aktiviteter med samarbetspartners t.ex. idrottsföreningar

Du hittar mer information på konsumentverkets hemsida http://www.skolaungdom.konsumentverket.se/