Lågt förtroende för journalister

Bara fyra procent av svenskarna litar på journalister. I alla fall om man får tro "Reagera Marknadsanalys" som nyligen gjort en undersökning.

Men journalister kan trösta sig med att de inte står lägst i kurs. För bilhandlarna ligger ännu sämre till, bara en procent av befolkningen har stort förtroende för dem.

Å andra sidan är det allvarligare att journalister betraktas som opålitliga. Representanterna för den Tredje statsmakten ska ju ge oss information om vad som händer i samhället och granska våra makthavare.

Vilka journalister, eller vilka tidningar/tv-program, litar du på?

Skönhetsindustrin får inte ljuga

Nu får skönhetsindustrin inte ljuga längre. De får inte påstå att deras ansiktskrämer minskar eller tar bort rynkor om de inte också kan bevisa att det är sant.

Det har Marknadsdomstolen i Sverige slagit fast i en dom mot företaget L' Oreal.

Det ställs höga krav på marknadsföring när man använder sig av medicinsk argumentation och har reklamen varit vilseledande.

Granskande journalistik - wikileaks avslöjar diplomatiska hemligheter

Det har skrivits mycket om Wikileaks de senaste veckorna. Wikileaks har kommit över och publicerat en rad hemliga dokument, bland annat brev som diplomater världen över skickat till varandra.

Idag (101202) skriver t ex Dagens Nyheter att dokumenten visar att USA ser Sverige som en allierad i världen, "en pragmatisk och stark partner".

Officiellt sett är Sverige alliansfritt, men i hemlighet (om wikileaks dokument stämmer) samarbetar vi alltså med USA.

Också detta är ett exempel på granskande journalistik. Men till skillnad från fallet med ambulansföretaget avslöjar media här hemliga uppgifter.

Många av världens ledare rasar och säger att avslöjandena äventyrar säkerheten i världen. De anser att världens ledare måste kunna prata med varandra utan att det som sägs kommer ut till allmänheten.

Andra hyllar wikileaks och säger att det är viktigt att vi får veta vad som verkligen händer när världens ledare gör sina överväganden och fattar sina beslut. Att vi får veta vem som är vän med vem.

Så är wikileaks skurkar eller hjältar? Åsikterna går isär.

Granskande journalistik - ambulansföretag mörkar misstag

I går sände Uppdrag granskning (Svt) ett program om Sveriges största ambulansföretag, Falck. I programmet berättade de anställda att de flera gånger slagit larm om allvarliga misstag och brister i ambulansernas utrustning. Men företaget har mörkat anmälningarna, och inte skickat dem vidare till Socialstyrelsen.

Flera gånger har patienternas säkerhet hotats när utrustningen inte fungerat. Till exempel fungerade inte utrustningen när en 14-årig pojke drunknade. Kanske hade han överlevt om utrustningen varit komplett.

Det här är ett exempel granskande journalistik i media, där syftet är att undersöka om företag, myndigheter och politiker sköter det de ska. Genom att undersöka och skriva om brister finns det möjlighet att rätta till felaktigheter och komma åt fusk eller till och med korruption. En viktig del i vår demokrati.

Dåliga mattekunskaper ger dålig journalistik

I veckan kunde TV och tidningar berätta att barntandläkarna inte agerar när de misstänker att barn far illa.

I en undersökning som Barnombudsmannen hade gjort visade det sig att nio av tio barntandläkare någon gång misstänkt att de barn som kom till tandläkaren for illa i hemmet. Men bara två av tio tandläkare brydde sig om att göra en anmälan till socialen.

Vad nyhetsmedierna inte berättade var att det var en fullständigt ovetenskaplig undersökning. Åtta av tio tandläkare hade inte svarat på frågorna. Alla som jobbar med undersökningar och statistik är överens om att när bortfallet är så stort så är också undersökningen ingen helt värdelös.

Varför skriver då media om en undersökning som kan vara helt fel? En förklaring är att journalister gillar siffror, men är dåliga på matte. Siffror ger ett trovärdigt intryck och det går fort och lätt att skriva en nyhetsartikel utifrån dem. Däremot är journalisterna inte så duktiga på att själva granska och kontrollera siffrorna.

Det ger stor makt till alla som vill påverka människor genom media. Det är bara att göra en aldrig så ovetenskaplig undersökning...

Så alla blivande journalister, sätt igång och plugga på matten!

Rosa flickor och tuffa pojkar

Klädföretaget Linus och Lotta tycker att pojkar ska köpa T-shirts med Michael Jackson och flickor ska köpa rosa linnen. Det är i alla fall den reklam de går ut med.

Reklamombudsmannen däremot tycker att barnen ska få välja själva. De har därför fällt företaget för könsdiskrimerande reklam.

Spelar det någon roll hur reklamen ser ut? Ja, säkert. Jag minns själv när min då sexårige son ville köpa en rosa tröja, med fick höra av andra att "den kan du inte ha, det är bara tjejer som har rosa". Så visst påverkas vi.

Tryckfriheten hotad

Sverige var, år 1766, först i världen med att slå fast tryckfriheten i en grundlag. Men idag vill en statlig utredning försämra tryckfriheten.

Orsaken är att vår tryckfrihet ska anpassas till de regler som gäller i EU, och EU:s tryckfrihet är inte lika stark som den svenska.

Många tidningar och journalister protesterar mot förslaget på förändring. På DN debatt, den 25 november, skriver flera publicister att "Det är dags att ta strid för den svenska yttrandefriheten".

Roliga gubbar eller fakta i läkemedelsreklamen

Sveriges annonsörer är på krigsstigen. De protesterar mot att en del politiker har föreslagit skärpta regler för viss reklam. Det berättar Tidningen Resumé (20 november).

Jag söker på nätet och hittar ett av förslagen. Det handlar om strängare krav på reklam för olika läkemedel.

Riksdagsmannen Fredrik Olovsson tycker det är dumt att reklamen bara innehåller sånger och roliga gubbar. Han vill att konsumenterna också ska få veta om medicinen innehåller några biverkningar.

En ganska vettigt krav kan man tycka.

Men det tycker alltså inte annonsbranschen.

Teknikproblem

Och så en liten film om hur knepig den nya tekniken kan vara. Fick tipset av min jobbarkompis som har förstått hur frusterad jag kan vara. Kan bara inte undanhålla er den. Titta här!

På nätet eller IRL?

Så gott som alla ungdomar (12-16 år) använder internet på sin fritid. Vanligast är att titta på filmklipp (75 procent), chatta (70 procent)och umgås på sociala sajter (68 procent). Det berättar Medierådet som idag presenterar en undersökning bland 2000 unga.

Frågan är, håller de sociala sajterna på att ersätta kompisar i verkliga livet? Statistiken pekar på att det går åt det hållet.

Vad tror ni, kan möten över nätet ersätta mötet mellan människor IRL?

Ska media rapportera om självmord?

Förra veckan tog en ung man sitt liv i direktsändning på nätet.

I "Pressen etiska regler" står att man ska vara försiktig med att skriva om självmord i tidningarna. Ofta skriver de inte alls. Men i det här fallet har tidningarna gjort helt olika.

Expressen har skrivit om Marcus, visat stora bilder och pratat med hans familj.
Aftonbladet har skrivit anonymt om "21-åringen" och intervjuat psykologer.
Svenska Dagbladet har inte skrivit alls.

Vad är rätt och vad är fel? Lyssna på radioinslaget i Medierna och hör hur de olika tidningarna resonerar.

Rösta på reklam

Vad är en bra reklamfilm? För sändaren är det förstås en film som får folk att handla just deras varor.

Men vad tycker tittarna?

Nu kan du vara med och rörsta fram vilken reklamfilm du gillar bäst. (Men tänk på att själva röstproceduren i sig är ett reklamtrix, som ska få dig positivt inställd till filmerna.)

Historia som reklam

Många företag har kommit på att det går att göra reklam på sin egen historia. Genom att berätta om företagets historia ger man en bild av att vara trygga och pålitliga.

Ett exempel är Arla, som på sin hemsida berättar om Arla-kons förfader uroxen och historier ur den nordiska mytologin.

Så nu är det inte mossigt längre att hänvisa till stenåldern. Över 70 000 besökare till hemsidan drog den gamla kossan på bara några veckor.

Grova sexskämt i TV

Hur grova sexskämt ska förekomma i TV? Det undrar Therese Norén i en krönika i Eskilstuna-Kuriren (101001).

Hon gillar inte att hennes barn får höra uttryck som "Man skulle stoppa upp ett finger i anus på alla jazzälskare" eller "Oj, det skvätter åt alla håll som den värsta sprutorgasm". I krönikan skriver hon:

"Grova sexuella uttryck flyger in i våra vardagsrum och detta blir vardagsmat för våra barn att lyssna på. Eftersom alla skrattar åt skämten i till exempel Parlamentet (vem vill inte få polarna att skratta?) kan snart samma skämt komma ur mitt eller ditt barns mun på skolgården."

Vad säger du? Roligt? Harmlöst? Osmakligt? Skadligt?

Snygg cancerpatient sökes!

Om du är dödssjuk och snygg kan du få vara med i en TV-dokumentär. För nu söker Meter Television efter patienter som drabbats av en obotlig sjukdom. Och det ska gärna vara någon med en framgångsrik karriär eller en vacker kvinna som varit fotomodell. Det berättar tidningen Journalisten nr 11 2010.

TV-produktionsbolaget Meter har kontaktat läkare för att få hjälp att hitta personer till dokumentären. Men det är inte alla läkare som gillar idén.

-Jag blev alldeles matt, säger överläkare Ulf Torstensson till tidningen Journalisten. Allra först trodde jag att någon skämtade, men sedan insåg jag att det var allvar.

-Är detta vad journalistik handlar om? Att passa in folk i en mall?

Vem vet vad valrörelsen handlar om?

Media intresserar sig mer för opinionsmätningar och valbarometrar än för de politiska sakfrågorna. Den säger Jesper Strömbäck, som är professor i journalistik, i veckans upplaga av Medierna (P1).
Och han får medhåll av flera journalister.

Den svenska valbevakningen beskrivs som slätstruken, oengagerad och totalt befriad från ideologi och framtidsvisioner. Media bevakar det politiska spelet - vem vinner och vem förlorar - istället för de politiska frågorna.

Det gör det svårare att förstå vad valet handlar om, svårare att bestämma vad man ska rösta på.

Kanske inte så konstigt att sonen kommer hem och undrar om det verkligen är någon idé att gå till valurnorna när alla mätningar på förhand dömer ut hans parti.

Klickjournalistik

När du bläddrar i Aftonbladet så är det ingen som vet vad du läser. Men om du klickar på Aftonbladets websida så blir det omedelbart registrerat. Varje klick räknas, och varje klick intresserar ägarna till tidningarna.

Så vad klickar folk på? Brott, våld och död. Lustiga små historier. Sex och kändisar. Roliga bilder.

Och det är väl inte så konstigt. Visst är vi många som klickar runt på sådant som är lite småroligt eller kittlande. Det oroande är om våra klick påverkar vilken journalistik tidningarna satsar på. Att vi bara får lätta och utslätade nyheter. Att viktiga nyheter som inte lockar till så många klick därför försvinner.

Många är rädda för att det är på väg att bli så. Vi klickar på brott, och då får vi fler artiklar om brott. Vi klickar på sex, och vips börjar alla journalister skriva om sex. Då blir alla tidningar nöjestidningar.

På nyhetssajten "Nyheter 24" fick journalisterna under en tid betalt efter antal klick på sina artiklar. Det uppmuntrar knappast seriös journalistik.

Vad klickade du på senast du var inne på Aftonbladet?

Bröllopet

I Svenska Dagbladet var det bara 60 sidor om bröllopet.

Smygreklam i barnfilm

Det ät godis, chips, läsk och snabbmat som aldrig förr på bioduken.

Konsums medlemstidning berättar att amerikanska forskare nu varnar, och berättar att av 200 filmer som undersökts förekom produktplacering i 138 stycken. Och vanligast var det i filmer som riktar sig till barn och ungdomar.

Vad har du uppmärksammat?

Namn på Flashback

Svenska tidningar ska vara försiktiga med att publicera namn på misstänkta brottslingar. Huvudregeln är att inte skriva ut namn så länge personen inte är dömd. Men gränserna ser ut att luckras upp.

Trippelmordet i Härnösand är ett exempel där kvällstidningarna gått längre än vanligt. De skriver fler detaljer och tar in bilder direkt från rättssalen på 21-åringen.

Sociala sajter som Flashback tävlar med kvällstidningar i att gräva i mordet. Här finns inga gränser utan allt publiceras. Så vad ska man med tidningar till om allt står på Flashback?

Men risken finns att ju oftare tidningarna hänger ut folk, ju fler människor kommer också vilja inskränka pressfriheten.

Det var faktiskt det som hände i England, när de införde de hårda förtalslagarna (se tidigare inlägg).

Vad tycker du om sajter som Flashback? Är det rimligt att man alltid publicerar allting?

Förtalsturism

I England är tryckfriheten mycket sämre än i Sverige. Inte bara enskilda personer, utan också företag, kan stämma en tidning om de känner sig kränkta. Och det är mycket lättare att bli dömd i England än det är i Sverige. Den som blir dömd får betala dyra rättegångskostnader.

Dessutom kan nästan vilken tidning som helst i hela världen bli dömd. Det räcker med att det kommit ut några exemplar av tidningen i England för att en person som tycker sig ha ett rykte att försvara i England ska kunna lämna in en stämningsansökan.

I klartext. Om ett företag i Sverige tycker att DN skrivit något dumt så kan de stämma tidningen. Inte i Sverige, men däremot i England.

Detta kallas "förtalsturism" och har lett till att att stenrika företag och enskilda över hela världen stämmer kritiska tidningar. Och många tidningar vågar inte längre skriva alltför kritiskt.

Är det ett hot mot yttrandefriheten eller ett skydd för den personliga integriteten?

Vit eller svart

Kopplar på TV:n för att se Aktuellt. Det är några minuter kvar på det tidigare programmet, och jag får se hur en liten mörkhyad tjej på 4-5 år väljer mellan två dockor. De ser exakt likadana ut, förutom en sak. Den ena dockan är ljus och den andra mörk.

"Vilken docka tycker du är finast" frågar reportern. Flickan pekar på den ljusa. "Varför då?" undrar reportern och flickan svarar. "Den är vit".

Det hel upprepas, gång på gång, med flera barn. Mörka barn och ljusa. Flickor och pojkar. Alla väljer den vita dockan.

Jag bläddrar igenom en veckotidning som jag har liggande hemma. Tittar på bilderna. Tittar på hur personerna där ser ut. Alla, med undantag av en enda bild som handlar om de fattiga i Afrika, är ljusa.

Kan det finnas ett samband?

Han valde datorn

"Maken satt framför datorn upp till tio timmar om dygnet. För fyra veckor sedan ställde 26-åriga Maria ett utlimatum. Datorn eller mig. Han valde datorn."

Det berättar Aftonbladet i en artikel 100504.

Jo, jag vet hur det känns. När jag var ung bodde jag ihop med en tjejkompis. Hon skaffade katt, och jag var allergisk. Hon fick välja, katten eller mig. Hon valde katten.

Klimatforskare överens

Är det verkligen människan som orsakar den globala uppvärmningen? Kan vi vara säkra på det?

Ja, säger i stort sett alla forskare. Människan har en avgörande påverkan på klimatet. Nittiosju procent av alla forskare i Svergie anser det. Och av 8 000 artiklar som finns i världens största vetenskapliga databas är det bara fem stycken som ifrågasätter människans påverkan. (Svt, vetenskapsredaktionen 100416)

Men media ger en mer osäker bild. Konflikter är mer spännande än att alla är överens, därför gäller det för media att visa upp två motsatta åsikter.

-Media tenderar att skildra klimatforskning som en åsiktsfråga, ungefär som politik, där lika vikt ges båda parter, när det i stället handlar om vetenskap där en stor majoritet av forskarna sen länge ansett frågan avgjord, säger den amerikanske vetenskapshistorikern Oreskes som intervjuas av vetenskapsredaktionen.

Och om media sprider bilden att forskarna är väldigt oense, då påverkar det också människors vilja att göra något åt problemet. Ingen vill ju skippa flygresan eller minska bilåkandet om det inte är nödvändigt.

Drevet mot Madeleine och Jonas

Nu är prinsessan Madeleines fästman Jonas Bergström högaktuella i media. Hur är det med otroheten? Blir det något bröllop? Vad säger släkt, vänner och allmänhet?

Medierna ska kritiskt granska våra makthavare. Absolut. Men hur motiverat är mediedrevet mot kungafamiljen just nu? Vad tycker du?

Läs artikeln i Aftonbladet och kommentera.

Farliga pussar - drevet går

Den 23 oktober 2007 pussade TV4-reportern Anders Pihlblad den moderate statssekreteraren Ulrica Schenström . De båda var på restaurang tillsammans, och framför sig på bordet hade de urdruckna vin- och ölglas.

Allt fångades på bild av en pressfotograf. Händelsen blev en gigantisk mediehändelse och drevet satte igång. Ulrica Schenström tvingades avgå och Anders Philblads trovärdighet ifrågasattes.

Varför var det så hemskt?

Jo, en journalist ska var opartisk och inte ha för nära relation med maktens folk. Och en statssekretare ska inte dricka alkohol samma kväll som hon har jouransvar för regeringens krisberedskap.

Men det finns en baksida. När alla medier jagar åt samma håll, när de ringer mitt i natten, när de smyger i trädgårdarna, när de smygfotograferar, när de frågar ut grannar, vänner och till och med barn. När rykten, halvsanningar, spekulationer och felaktigheter fyller bloggar och kommentarer. Då har det kanske gått för långt?

Nu har Anders Philgren skrivit en bok "Drevet går" där han intervjuar människor som alla varit utsatta för drevet. I en intervju i tidningen Journalisten skriver han:

"Jag önskar att mediebranschen ska ta av sig skygglapparna och komma till insikt om att bakom varje drev finns det människor och de kan må väldigt dåligt av att utsättas för drevjournalistik."

Kristisk granskning är en sak. Att jaga människor en annan. Eller?

Vem ska vi skylla på när askmolnet kommer?

En bra nyhet kräver en syndabock. Men vem ska media anklaga när vulkanen på Island spyr ut eld, lava och aska?

Det diskuterar Eva Axelsson i en krönika i Eskilstun-Kuriren (100417). För finns det ett offer måste det också finnas någon att hänga ut. Så ser medias dramaturgi ut.

Vulkanen är visserligen skyldig, men inte så lätt att intervjua. Så journalisterna springer omkring på Arlanda och tjatar på folk med frågor om vems felet är att flyget inte går.

Vore det lite krut i journalistkåren kunde de i alla fall försöka intervjua vulkanen, ironiserar Eva Axelsson. Någon borde knata upp på vulkankanten och stoppa ner micken i kratern och ställa den obligatoriska frågan "Hur tänker du nu".

Reklam och ohälsa

Reklamen vill få oss att handla, gärna mer än vi egentligen behöver. Det vet vi. Men kan reklam också få oss att må dåligt?

Jag läser boken Jämlikhetsanden som hävdar att i samhällen med stora klyftor mellan rika och fattiga, där mår människor psykiskt dåligt. Där pengar och ägodelar är viktiga finns större risk för depressioner, ångest, missbruk och personlighetsstörningar. Den som misslyckas att ta sig uppåt på samhällsstegen börjar skämmas för sig själv.

Och detta är något som reklamen utnyttjar.

"Då ojämlikheten ökar och de superrika på toppen gör av med mer och mer på lyxvaror sprider sig begäret efter lyxvaror som ett vattenfall nerför inkomstskalan och vi andra får kämpa för att hålla ställningarna. Det är detta som reklammakarna spelar på för att göra oss mer missnöjda med vad vi har och uppmuntra oss till avundsamma sociala jämförelser." (Jämlikhetsanden sid 79)

Den som har råd köper sig status och lycka. Den som inte har råd påminns hela tiden genom reklamen om sitt misslyckande.

Håller du med?

Internets fiender

Internet gör det möjligt för allt fler människor att sprida sina åsikter. Men många länder är rädda för det fria ordet.

Runt om i världen sitter idag 120 internetaktivister i fängelse. Det visar en rapport från Reportrar utan gränser.

-Den allmänna trenden är att allt fler länder skärper kontrollen över nätet, skriver organisationen.

De värsta förbrytarna är enligt Reportrar utan gränser Saudiarabien, Burma, Kina, Nordkorea, Kuba, Egypten, Iran, Uzbekistan, Syrien, Tunisien, Turkmenistan, och Vietnam.

Samtidigt mobiliserar uppfinningsrika nätaktivister när det behövs.

– Protesterna i Iran förra året visade Internets betydelse för massmediernas rapportering och det fria ordet, säger Jesper Bengtsson, ordförande Reportrar utan gränser, Sverige.

Mer alkoholreklam i TV

På ett år har alkoholreklamen i TV ökat med 26 procent. Det berättar IOGT-NTO:s tidning Accent.

Alkoholreklam är visserligen förbjudet i svensk TV. Men kanaler som sänder från utlandet kan kringgå förbudet. Därför kan Kanal 5, TV3 och MTV forstätta att göra reklam för alkohol.

Spelar det någon roll?

Ja, säger forskarna. Ungdomar dricker mer om de varit utsatta för alkoholreklam. I tolv av tretton olika studier har man visat att det finns ett samband mellan hur mycket alkoholreklam unga ser och hur mycket alkohol de dricker.

Sedan tidigare vet vi också att ju tidigare man börjar, och ju mer man dricker, desto större är risken att få problem med alkoholen.

"Båda sidor har rätt - och fel"

De är svenskar och muslimer. Den ena är djupt troende, för den andra spelar religionen mindre roll. I DN (060209) berättar de om sin syn på Muhammedkarikatyrerna. Läs artikeln.

Mordhotad för rondellhundar

Konstnären Lars Vilks mordhotades i september 2007 för sin teckning av profeten Muhammed i form av en rondellhund. Teckningarna publicerades först i Nerikes Allehanda och sedan flera andra svenska tidningar.

Nu är sju personer gripna för mordplaner på Lars Vilk.

Vad tycker du? Var ska gränserna för vår tryckfrihet gå? Är det bra att vi har rätt att publicera bilder som många människor finner kränkande? Vad skulle hända om vi inte hade den rätten?

Var det moraliskt rätt av Nerkes Allehanda att publicera bilderna?

Populära tidskrifter

Svenskarna fortsätter läsa tidskrifter, trots lågkonjunkturen. Så mycket som 6 702 000 personer läser regelbundet en eller flera tidskrifter. Det är 93 procent av befolkningen.

Historieintresset tycks också öka, alltfler läser tidskrifter som Populär Historia, Världens historia och Allt om Historia.

Vilka tidskrifter finns hemma hos er?

Friad i tryckfrihetsmål

Sydsvenska Dagbladet har friats i ett viktigt tryckfrihetsmål.

När Anna Lindh mördades den 10 september 2003 blev den sk 35-åringen uthängd i media under en veckas tid. Det förekom en omfattande rapportering av hela hans tidigare privatliv, bl a i Sydsvenska dagbladet. Även om inte hans namn nämndes så fanns det en lång rad detajer, som till exempel olika adresser han bott på.

En vecka efter gripandet släpptes 35-åringen och friades från alla misstankar.

Mannen ansåg att han blivit förtalad och krävde Sydsvenska dagbladet på 250 000 kronor.

Nu har domen i tryckfrihetsrättegången kommit. Och juryn friar tidningen och dess ansvarige utgivare.

Låter det konstigt? Förtal av enskilda är ju brottsligt enligt tryckfrihetslagen.

Förtal i lagens mening är att beskriva någon som brottlig eller klandervärd. Men det räknas inte som förtal om påståendet är sant eller om det finns skälig grund att tro att det är sant.

Och i detta fall ansåg alltså juryn att tidningens ansvarige utgivare inte gjort sig skyldig till förtal.

Kanske det. Men är det etiskt riktigt?

Medierna och faktakontroll

Valrörelsen har startat. De politiska partierna vill alla komma ut med sina budskap och berätta varför just deras politik är bäst. Det är både naturligt och viktigt.

Men ibland händer det att fakta inte stämmer. Som när Fredrik Reinfeldt i veckan påstod att antalet sysselsatta i landet ökat med 100 000 personer under hans regeringsperiod. Vilket inte alls var sant, sysselsättningen hade nästan inte ökat alls.

Det är mediernas uppgift att granska och kontrollera politikernas påståenden. Men vilka resurser har svenska medier? Många redaktioner är underbemannade och enligt radioprogrammet Medierna (100206) ser det mycket dåligt ut med medias möjligheter att systematiskt kolla fakta i valrörelsen.

Annat är det i USA. När Barrack Obama höll sitt stora tal i veckan gjorde Washington Post faktakontroll i realtid och publicerade på sin webbsida.

Ibland kan det vara en fördel med gigantiska medier som har stora resurser

Ska polischefen namnges?

För någon vecka sedan hade medierna en nyhet om att ett tidigare högt uppsatt polischef är misstänkt för våldtäkt. Några tidningar valde att publicera hans namn, andra valde att inte göra det.

Vad är rätt och vad är fel? Läs vad hur de olika utgivarna själva resonerade.

Bilder från jordbävningens offer

De pressetiska reglerna säger att tidningarna ska vara försiktiga med publicering av bilder på brotts- och olycksoffer. Detta av hänsyn till dem själva och deras anhöriga.

Men när det gäller katastrofen i Haiti tycks inte de reglerna gälla. Många tidningar publicerar starka bilder på människor som drabbats av jordbävningen. Ett exempel är några bilder från
Dagens Nyheter.

Tidningarna säger att de starka bilderna behövs för att vi ska förstå vidden av katastrofen och vilja hjälpa.

Kritiker säger att allför många bilder gör att vi trubbas av, slutar reagera och bläddrar vidare.

Vad tror du?

Brott i kvällspressen

Läser just i Aftonbladet att Ulf Olsson, dömd för två mord, har skrivit ett självmordsbrev på nätet och sedan tagit sitt liv.

Afonbladet lockar läsarna att "Ladda ner en hel extra tidning om dubbelmördaren Ulf Olsson".

I ämnet Mediekunskap diskuterade vi strax före jul hur media arbetar utifrån olika syften:

• informera om viktiga händelser i samhället
• underhålla
• granska vad makthavarna har för sig
• vara ett forum för debatt och opinion i samhället

Inom vilken kategori tycker du "extratidning om dubbelmördaren" hör hemma?
Läs mer i Aftonbladet.

Mest brott i kvällspressen

Företaget Infopaq undersöker inte bara vilka nyheter som är mest omskrivna. De tittar också på vilka nyheter som toppar olika typer av medier.

I kvällspressen handlar nästan 30 procent av nyheterna om kriminalitet.
I morgontidningarna är det utrikes, företagsnyheter och medicinska frågor som hamnar högst upp på listan.
I radio och TV dominerar utrikesnyheterna.

Stämmer det med den bild du har?

Tsunamin största nyheten under 00-talet

Den mest omskrivna nyheten under de tio första åren av 2000-talet var flodvågskatastrofen, tsunamin, år 2004. Förra året, 2009, var det svininfluensan som dominerade.

Det är företaget Infopaq som tagit fram uppgifterna, och sett till hela årtiondet är de tio mest omskrivna nyheterna:

1. Tsunamin
2. Kriget i Irak
3. Mordet på Anna Lindh
4. Göteborgskravallerna
5. Riksdagsvalet 2002
6. Knutbymordet
7. Skandiaaffären
8. Svininfluensan
9. Riksdagsvalet 2009
10. Finanskrisen

Men är mest omskriven nyhet detsamma som viktigaste nyheten? Vad tycker du? Hur skulle din lista se ut om du gjorde en där viktigaste nyheten kom i topp?