Blondinbellas blogg är anmäld till Konsumentverket. Anledningen är att hon i sin blogg visar hur hon tvättar håret med olika produkter, och att namnen på produkterna tydligt framgår.
Lagen säger att den som får betalt för att visa upp en vara också måste tala om att det rör sig om reklam och att det ska synas vem som är avsändaren.
Så nu är frågan; har Blondinbella fått betalt för att ägna sig åt olaglig smygreklam?
måndag 15 december 2008
Ska sexbrottslingar hängas ut?
I USA har man sedan länge kunnat hitta dömda sexualbrottslingar på nätet. Syftet är att var och en ska kunna se om det bor någon sexbrottsling i närheten. Föräldrar ska på det sättet kunna skydda sina barn.
Nu finns det liknande internetsidor även här i Sverige.
Vem blir inte rasande när man läser om folk som förgripit sig på barn? Vem önskar inte att den som gång på gång begår våldtäkt ska spärras in på livstid? Vem bryr sig om ifall de hängs ut på nätet?
"Rätt åt dom", är det många som tänker. "Nu kanske andra tänker sig för innan de gör något".
Det är lätt att hitta argument för att hänga ut sexbrottslingar på nätet. Men vad finns det för argument mot? Försök komma på några motargument och skriv en kommentar kring det.
Nu finns det liknande internetsidor även här i Sverige.
Vem blir inte rasande när man läser om folk som förgripit sig på barn? Vem önskar inte att den som gång på gång begår våldtäkt ska spärras in på livstid? Vem bryr sig om ifall de hängs ut på nätet?
"Rätt åt dom", är det många som tänker. "Nu kanske andra tänker sig för innan de gör något".
Det är lätt att hitta argument för att hänga ut sexbrottslingar på nätet. Men vad finns det för argument mot? Försök komma på några motargument och skriv en kommentar kring det.
fredag 5 december 2008
Ungdomar och ny teknik
Några amerikanska forskare tycker att vuxna inte ska vara så rädda när ungdomar surfar på datorn, sms:ar eller spelar videospel.
Ungdomar får både mer kunskaper, ett bättre socialt nätverk och större tekniska färdigheter, säger forskarna ( forskarteam från amerikanska University of Southern California och University of California, Berkeley).
Hur använder du nätet? Vilka sidor är du inne på? Letar du kunskaper? Håller du kontakt med kompisar? Träffar du nya vänner?
Läs artikeln och kommentera.
www.twww.tidningeniskolan.com/article.jsp?article=20841idningeniskolan.com/article.jsp?article=20841
Ungdomar får både mer kunskaper, ett bättre socialt nätverk och större tekniska färdigheter, säger forskarna ( forskarteam från amerikanska University of Southern California och University of California, Berkeley).
Hur använder du nätet? Vilka sidor är du inne på? Letar du kunskaper? Håller du kontakt med kompisar? Träffar du nya vänner?
Läs artikeln och kommentera.
www.twww.tidningeniskolan.com/article.jsp?article=20841idningeniskolan.com/article.jsp?article=20841
onsdag 3 december 2008
75 procent väljer bort reklam
Reklamen möter oss på allt fler ställen. Nya medier har gett en lavinartad utveckling och varje dag möter vi 1.500 reklambudskap.
Men många orkar inte med reklamen. Tre fjärdedelar av alla svenskar väljer aktivt bort reklam i TV, radio och på internet. Tjugofem procent har satt upp en skylt på sin brevlåda med texten "reklam - nej tack" och 1.7 miljoner telefoner är spärrade i Nix. (undersökning av Sifo)
Så reklamen söker nya vägar. Produktplacering i olika program och sponsring är några former.
Men många orkar inte med reklamen. Tre fjärdedelar av alla svenskar väljer aktivt bort reklam i TV, radio och på internet. Tjugofem procent har satt upp en skylt på sin brevlåda med texten "reklam - nej tack" och 1.7 miljoner telefoner är spärrade i Nix. (undersökning av Sifo)
Så reklamen söker nya vägar. Produktplacering i olika program och sponsring är några former.
Fri granskning eller styrd marknadsföring
Radioprogrammet Medierna i P1 berättar att Sollentuna kommun under flera år har finansierat en lokal TV-station som har granskat och berättat vad som händer i kommunen. Redaktionen har varit helt självständig och kunnat göra de program den vill.
Nu är det dock slut med det. Kommunen vill inte betala för en oberoende journalistik. Kommunikationschefen vill att kanalens journalist slutar att göra kritiska reportage. I Sollentuna kommun ska bara det positiva lyftas fram.
Kommunen har pengarna så kommunen bestämmer.
Nu är det dock slut med det. Kommunen vill inte betala för en oberoende journalistik. Kommunikationschefen vill att kanalens journalist slutar att göra kritiska reportage. I Sollentuna kommun ska bara det positiva lyftas fram.
Kommunen har pengarna så kommunen bestämmer.
måndag 24 november 2008
Ekorrar, toalettpapper och marknadsföring
Sist jag var och handlade satt det en liten söt ekorre bland toalettpappersrullarna. Köpte man en hel bal, så fick man en ekorre.
En mjukisekorre. Alldeles gratis. Och plötsligt befann jag mig i tankarna 20 år tillbaka i tiden. På den tiden, när vi fick vända på varenda krona, fick en liten ekorre två små killar att jubla.
Om några dagar fyller de små 22 år, och ler förmodligen överseende mot sin mor när de åter får en ekorre i paketet.
För ni tror väl inte jag kunde motstå det lilla djuret? Och så fick jag ju 24 rullar toapapper på köpet.
Är det någon mer än jag som går på marknadsförarnas olika knep?
En mjukisekorre. Alldeles gratis. Och plötsligt befann jag mig i tankarna 20 år tillbaka i tiden. På den tiden, när vi fick vända på varenda krona, fick en liten ekorre två små killar att jubla.
Om några dagar fyller de små 22 år, och ler förmodligen överseende mot sin mor när de åter får en ekorre i paketet.
För ni tror väl inte jag kunde motstå det lilla djuret? Och så fick jag ju 24 rullar toapapper på köpet.
Är det någon mer än jag som går på marknadsförarnas olika knep?
lördag 22 november 2008
Journalister som vågar
Den mexikanska journalisten Lydia Cacho har avslöjat ett nätverk som säljer barn för sexuella syften. 2000 dollar kostar det att köpa ett barn, och man kan köpa både flickor och pojkar. De flesta barnen är mellan 9 och 13 år, men en del så små som 4 år.
För ett par år sedan skrev hon en bok om det hela, skriven ur barnens eget perspektiv.
Men att avslöja trafficing och pedofiler i Mexico är inte populärt. Maffian blir förbannad och de har stöd högt upp bland flera politiker.
Lydia Cacho greps olagligt av polisen och torterades i 21 timmar. De ville att hon skulle säga att allt i boken var lögn.
Tack vare ett stort nätverk och många människor som kontaktade bl a Amnesty släpptes Lydia Cacho. Men trots bevis går de flesta i nätverket fortfarande fria.
I Mexico har 44 journalister mördats sedan år 2000.
För ett par år sedan skrev hon en bok om det hela, skriven ur barnens eget perspektiv.
Men att avslöja trafficing och pedofiler i Mexico är inte populärt. Maffian blir förbannad och de har stöd högt upp bland flera politiker.
Lydia Cacho greps olagligt av polisen och torterades i 21 timmar. De ville att hon skulle säga att allt i boken var lögn.
Tack vare ett stort nätverk och många människor som kontaktade bl a Amnesty släpptes Lydia Cacho. Men trots bevis går de flesta i nätverket fortfarande fria.
I Mexico har 44 journalister mördats sedan år 2000.
lördag 15 november 2008
Bilden av Obama
Kolla in detta bildspel. Hur uppfattar du det?
En objektiv bild? En förskönad? Eller en ironisk?
www.dn.se/DNet/road/Classic/article/47/jsp/bildspel.jsp?a=845211
En objektiv bild? En förskönad? Eller en ironisk?
www.dn.se/DNet/road/Classic/article/47/jsp/bildspel.jsp?a=845211
torsdag 13 november 2008
Mamma vet bäst
Dagens unga hyser en stark misstro mot traditionella medier. De ser media som en ensidig faktaspridare som har till uppgift att påverka speciellt ungdomar. Det visar en undersökning som som Tidningsutgivarna gjort bland unga vuxna.
Så vem litar då ungdomar på?
Jo, mamma!
Tänk, vilka kloka ungdomar vi har.
Så vem litar då ungdomar på?
Jo, mamma!
Tänk, vilka kloka ungdomar vi har.
onsdag 12 november 2008
Syns man så finns man
"Det verkar inte finnas en enda invandrare i det här landet", säger en av eleverna upprört efter att vi tillsammans gått igenom ett antal veckotidningar.
Och visst ser det ut så i flertalet av de tidskrifter vi tittat på. Sida upp och sida ner av män och kvinnor i olika åldrar, men ingen som såg ut att själv varit född, eller ha föräldrar födda, i något annat land.
Undantaget var de rena kändistidningarna, fast då handlade det oftast om personer som själva bor och lever på andra ställen i världen.
I somras gav modetidningen Vogue (italienska upplagan) ut ett specialnummer med enbart mörka modeller. En del tyckte det var bra gjort, eftersom Vogue äntligen synliggjorde att världen inte bara består av ljushyade personer. Andra kritiserade dem för att göra ett jippo av det hela.
Är det någon som har koll på deras senare nummer? Har Vogue bättre mix idag? Eller har de återgått till att nästa bara visa upp vita kvinnor?
Och visst ser det ut så i flertalet av de tidskrifter vi tittat på. Sida upp och sida ner av män och kvinnor i olika åldrar, men ingen som såg ut att själv varit född, eller ha föräldrar födda, i något annat land.
Undantaget var de rena kändistidningarna, fast då handlade det oftast om personer som själva bor och lever på andra ställen i världen.
I somras gav modetidningen Vogue (italienska upplagan) ut ett specialnummer med enbart mörka modeller. En del tyckte det var bra gjort, eftersom Vogue äntligen synliggjorde att världen inte bara består av ljushyade personer. Andra kritiserade dem för att göra ett jippo av det hela.
Är det någon som har koll på deras senare nummer? Har Vogue bättre mix idag? Eller har de återgått till att nästa bara visa upp vita kvinnor?
fredag 7 november 2008
Gräsrotsaktivitet
Vaför vann Barack Obama det amerikanska presidentvalet?
Löften om förändringar, om ett stopp på kriget i Irak och en stark karisma är självklart några viktiga orsaker.
Men väl så viktigt är också Obamas sätt att driva sin kampanj på. En kampanj som verkligen engagerade människor på gräsrotsnivå.
En fjärdedel av de amerikanska väljarna, 26 procent, hade blivit personligt kontaktade av en av Obamas kampanjarbetare. Internet, bloggar, mobiltelefoner och en egen väl uppbyggd hemsida var viktiga inslag i kampanjen. Det var enkelt att bli kampanjarbetare, att själv bidra i valarbetet. På hemsidan fanns instruktioner om var man kunde besöka ett möte, sätta upp några affischer eller bidra med fem dollar.
I stor utsträckning gick Obama förbi de traditionella medierna och förlitade sig till kraften hos de många sympatisörerna.
Något nytt att lära för Sverige? Eller gammal hederligt folkrörelsearbete?
Löften om förändringar, om ett stopp på kriget i Irak och en stark karisma är självklart några viktiga orsaker.
Men väl så viktigt är också Obamas sätt att driva sin kampanj på. En kampanj som verkligen engagerade människor på gräsrotsnivå.
En fjärdedel av de amerikanska väljarna, 26 procent, hade blivit personligt kontaktade av en av Obamas kampanjarbetare. Internet, bloggar, mobiltelefoner och en egen väl uppbyggd hemsida var viktiga inslag i kampanjen. Det var enkelt att bli kampanjarbetare, att själv bidra i valarbetet. På hemsidan fanns instruktioner om var man kunde besöka ett möte, sätta upp några affischer eller bidra med fem dollar.
I stor utsträckning gick Obama förbi de traditionella medierna och förlitade sig till kraften hos de många sympatisörerna.
Något nytt att lära för Sverige? Eller gammal hederligt folkrörelsearbete?
söndag 2 november 2008
Pengar och nya kanaler
Det är inte alltid politiker gillar vad massmedia skriver om dem.
Jag minns, det är många år sedan nu, hur Nordkoreas dåvarande president Kim Il Sung, brukade försöka rätta till problemet genom att sätta in helsidesannonser i svenska tidningar. I liten stil, han ville få plats med mycket, fyllde han sedan sidan med sina tal. Vi skrattade gott åt hans tilltag. Vem trodde han egentligen skulle läsa det hela?
I dag händer samma sak, fast i en helt annan omfattning och med en helt annan skicklighet. På bästa sändningstid gör presidentkandidaten Barack Obama ett halvtimmes långt reklaminslag i amerikansk TV. Sju tv-nätverk sänder det hela, och 33, 5 miljoner tittare ser det. Till vart och ett av TV-nätverken betalar Obama i miljon dollar.
Vilken betydelse har ett sådant inslag för valutgången? Vilken betydelse har nya medier som bloggar och Youtube?
Jag minns, det är många år sedan nu, hur Nordkoreas dåvarande president Kim Il Sung, brukade försöka rätta till problemet genom att sätta in helsidesannonser i svenska tidningar. I liten stil, han ville få plats med mycket, fyllde han sedan sidan med sina tal. Vi skrattade gott åt hans tilltag. Vem trodde han egentligen skulle läsa det hela?
I dag händer samma sak, fast i en helt annan omfattning och med en helt annan skicklighet. På bästa sändningstid gör presidentkandidaten Barack Obama ett halvtimmes långt reklaminslag i amerikansk TV. Sju tv-nätverk sänder det hela, och 33, 5 miljoner tittare ser det. Till vart och ett av TV-nätverken betalar Obama i miljon dollar.
Vilken betydelse har ett sådant inslag för valutgången? Vilken betydelse har nya medier som bloggar och Youtube?
söndag 26 oktober 2008
Vågar du vittna?
Idag slölyssnade jag på ett radioprogram, minns inte vilket, som tog upp att många ungdomar som utsatts för brott inte vågar vittna. Eller rättare sagt, just det här programmet berättade om ungdomar som hade vågat vittna.
Reportrarna hade pratat med 15 ungdomar som gått vidare med sina anmälningar och klarat av en rättegång, trots att de utsatts för hot. Trots att de som tidigare misshandlar dem hotade med mer misshandel eller till och med döden, om de stod fast vid sin anmälan.
Självklart var ungdomarna rädda, vem skulle inte vara det? Självklart funderade de många gånger på om det var värt det hela. Men i efterhand säger de allihopa att "ja, det var det värt". De är stolta över att vågat anmäla. De känner sig starka som människor.
Och ingen av dem har råkat ut för någon mer misshandel.
Så hur allvarliga är hot i samband rättegångar? Flera röster i reportaget ansåg att media konstant överdriver risken. Genom att media gång på gång säger att det är livsfarligt att vittna så bidrar de till människors rädsla. Och då fungerar hoten.
Tänk om det är så? Att det största hotet mot vårat rättssamhälle inte är hotet från brottslingar. Utan från media som förstorar upp och dramatiserar i jakten på en bra historia?
Fast visst var ungdomarna modiga!
Reportrarna hade pratat med 15 ungdomar som gått vidare med sina anmälningar och klarat av en rättegång, trots att de utsatts för hot. Trots att de som tidigare misshandlar dem hotade med mer misshandel eller till och med döden, om de stod fast vid sin anmälan.
Självklart var ungdomarna rädda, vem skulle inte vara det? Självklart funderade de många gånger på om det var värt det hela. Men i efterhand säger de allihopa att "ja, det var det värt". De är stolta över att vågat anmäla. De känner sig starka som människor.
Och ingen av dem har råkat ut för någon mer misshandel.
Så hur allvarliga är hot i samband rättegångar? Flera röster i reportaget ansåg att media konstant överdriver risken. Genom att media gång på gång säger att det är livsfarligt att vittna så bidrar de till människors rädsla. Och då fungerar hoten.
Tänk om det är så? Att det största hotet mot vårat rättssamhälle inte är hotet från brottslingar. Utan från media som förstorar upp och dramatiserar i jakten på en bra historia?
Fast visst var ungdomarna modiga!
söndag 19 oktober 2008
Crime Medicine
Har ni sett den nya medicinreklamen på TV? Den som lovar läkemedel på nätet utan krångliga recept eller fördyrande tester? För, som den kvinnliga läkaren i reklamen säger, "Du vet vad som är bäst för dig!".
Kolla in hemsidan som reklamen hänvisa till! www.crimemedicine.com/
Vad tror du om sättet att göra reklam?
Kolla in hemsidan som reklamen hänvisa till! www.crimemedicine.com/
Vad tror du om sättet att göra reklam?
tisdag 14 oktober 2008
Rädd för rynkor?
Att reklamen spelar på våra rädslor är inget nytt. Som till exempel vår oro inför ålderdomen. Än så länge har ingen på riktigt uppfunnit "Ungdomens källa". Men nog gör affärsmännen vad de kan för att få oss att tro det.
Antirynkkräm är ett exempel. Även om åren går så ska det inte märkas. Rynkor ska suddas ut och vi ska tro att tiden inte sätter sina spår.
Men fungerar det? Försvinner rynkorna? Nej, säger konsumentombudsmannen som låtit en hudspecialist granska krämerna. Nu funderar han på att dra företagen inför Marknadsdomstolen.
Frågan är dock, vilket är allvarligast. Att kosmetikaindustrin ljuger om sina produkter? Eller att de med sin marknadsföring vill få oss att tro att vi inte duger som vi är?
Antirynkkräm är ett exempel. Även om åren går så ska det inte märkas. Rynkor ska suddas ut och vi ska tro att tiden inte sätter sina spår.
Men fungerar det? Försvinner rynkorna? Nej, säger konsumentombudsmannen som låtit en hudspecialist granska krämerna. Nu funderar han på att dra företagen inför Marknadsdomstolen.
Frågan är dock, vilket är allvarligast. Att kosmetikaindustrin ljuger om sina produkter? Eller att de med sin marknadsföring vill få oss att tro att vi inte duger som vi är?
onsdag 8 oktober 2008
Skolans marknadsföring
Varje år gör omkring 125 000 ungdomar sitt val till gymnasieskolan. Alla får inte plats på BCPW, men några till tar vi gärna emot.
Sveriges kommuner och landsting m fl har tagit fram en cheklista för marknadsföring av gymnasieskolan. Här kommer några av punkterna:
Utbildningsutbudet
• Programutbud, inriktningar, poängplan valbara kurser och möjligheter till individuella val.
• Om skolan visar på en viss profil bör tydligt framgå profileringens omfattning och genomslag.
• Vad leder utbildningen till? Vilka möjligheter till påbyggnad, vidare studier, breddning och fördjupning finns efter gymnasieskolan?
• Värdegrund som präglar verksamheten.
• Studieplaneringen. Uppläggning och uppföljning av individuella studieplaner.
• Läge, tillgänglighet och kommunikationer, möjligheter till boende på studieorten.
Skolans verksamhet
• Information om huvudmannaskapet. Styrelse, ägare, ledningsfunktion. Skolverkets tillståndsbeslut för fristående skola.
• Presentation av skolledning, pedagogisk personal, övrig personal.
• Lärmiljö. Arbetsmiljö. Elevhälsa. Materiella resurser.
• Trivselbefrämjande aktiviteter som skolan initierar, något om skolklimat.
• Olika projekt som skolan deltar i, internationellt utbyte.
• Samarbetspartners, arbetslivskontakter, arbetsplatsförlagd utbildning.
• Föreningar på skolan, elevkår, föräldraförening, skolidrottsförening, alumniförening.
Resultat
• Resultat och framgångar för skolans elever i olika sammanhang.
Ytterligare upplysningar
• Vart kan jag vända mig för närmare upplysningar, t .ex tidpunkter för öppet hus, skolbesök.
Informationsvägar och aktiviteter
Skolorna använder sig av olika vägar att nå ut med sina presentationer till olika intressenter: Här är några vanligt förekommande vägar:
• Hemsidor
• Annonsering i lokalpress/rikspress, specialtidningar med gymnasieinformation
• Radio-/TV-reklam
• Tryckt eget informationsmaterial
• Öppet hus
• Medverkan vid gymnasiemässor eller motsvarande
• Skolbesök på grundskolor
• Gemensamma aktiviteter med samarbetspartners t.ex. idrottsföreningar
Du hittar mer information på konsumentverkets hemsida http://www.skolaungdom.konsumentverket.se/
Sveriges kommuner och landsting m fl har tagit fram en cheklista för marknadsföring av gymnasieskolan. Här kommer några av punkterna:
Utbildningsutbudet
• Programutbud, inriktningar, poängplan valbara kurser och möjligheter till individuella val.
• Om skolan visar på en viss profil bör tydligt framgå profileringens omfattning och genomslag.
• Vad leder utbildningen till? Vilka möjligheter till påbyggnad, vidare studier, breddning och fördjupning finns efter gymnasieskolan?
• Värdegrund som präglar verksamheten.
• Studieplaneringen. Uppläggning och uppföljning av individuella studieplaner.
• Läge, tillgänglighet och kommunikationer, möjligheter till boende på studieorten.
Skolans verksamhet
• Information om huvudmannaskapet. Styrelse, ägare, ledningsfunktion. Skolverkets tillståndsbeslut för fristående skola.
• Presentation av skolledning, pedagogisk personal, övrig personal.
• Lärmiljö. Arbetsmiljö. Elevhälsa. Materiella resurser.
• Trivselbefrämjande aktiviteter som skolan initierar, något om skolklimat.
• Olika projekt som skolan deltar i, internationellt utbyte.
• Samarbetspartners, arbetslivskontakter, arbetsplatsförlagd utbildning.
• Föreningar på skolan, elevkår, föräldraförening, skolidrottsförening, alumniförening.
Resultat
• Resultat och framgångar för skolans elever i olika sammanhang.
Ytterligare upplysningar
• Vart kan jag vända mig för närmare upplysningar, t .ex tidpunkter för öppet hus, skolbesök.
Informationsvägar och aktiviteter
Skolorna använder sig av olika vägar att nå ut med sina presentationer till olika intressenter: Här är några vanligt förekommande vägar:
• Hemsidor
• Annonsering i lokalpress/rikspress, specialtidningar med gymnasieinformation
• Radio-/TV-reklam
• Tryckt eget informationsmaterial
• Öppet hus
• Medverkan vid gymnasiemässor eller motsvarande
• Skolbesök på grundskolor
• Gemensamma aktiviteter med samarbetspartners t.ex. idrottsföreningar
Du hittar mer information på konsumentverkets hemsida http://www.skolaungdom.konsumentverket.se/
tisdag 30 september 2008
Miljövänliga bilar?
Kan en bil vara miljövänlig? Knappast, säger Greenpeace, som därför har anmält 25 biltillverkare för vilseledande reklam.
En bil kan vara mer eller mindre dålig för miljön. Men bra? Icke! "Man får intrycket av att bilarna suger in koldioxid istället för att släppa ut", säger Anders Hellberg på Greepeace.
Marknadsdomstolen har tidigare bestämt att man inte får använda ordet "miljövänlig" om bilar. Vill du veta mer om det kan du gå in på Konsumentverkets hemsida.
En bil kan vara mer eller mindre dålig för miljön. Men bra? Icke! "Man får intrycket av att bilarna suger in koldioxid istället för att släppa ut", säger Anders Hellberg på Greepeace.
Marknadsdomstolen har tidigare bestämt att man inte får använda ordet "miljövänlig" om bilar. Vill du veta mer om det kan du gå in på Konsumentverkets hemsida.
söndag 28 september 2008
Bidrar medierna till våldet?
Vilket ansvar har medierna när de rapporterar om skolmassakern i Finland? Bidrar de till att inspirera andra våldsdåd?
En som tycker det är Martin Grann, professor i psykologi. Han menar att när medierna sprider bilder och videoklipp på mördaren som skjuter med sitt vapen och utdelar dödshot, då gör de precis det som mördaren vill. De sprider mördarens egen önskebild av sig själv.
Medierna bidrar till att vi riskerar fler skolmassaker.
Vad tror du?
En som tycker det är Martin Grann, professor i psykologi. Han menar att när medierna sprider bilder och videoklipp på mördaren som skjuter med sitt vapen och utdelar dödshot, då gör de precis det som mördaren vill. De sprider mördarens egen önskebild av sig själv.
Medierna bidrar till att vi riskerar fler skolmassaker.
Vad tror du?
söndag 14 september 2008
Etik på internet
På nätet cirkulerar nu obduktionsbilder på de mördade barnen i Arboga. Bilderna kommer från förundersökningen och har kunnat läggas ut på nätet eftersom de är offentliga handlingar.
Anledningen till att en del material i en rättegång är offentliga är att vi, allmänhet och journalister, ska kunna kontrollera att alla människor behandlas lika inför lagen.
Men ingen hade tänkt sig att obduktionsbilder på mördade barn skulle läggas ut på internet. Därför pågår idag en debatt om att skärpa lagstiftningen, och inskränka tryckfriheten.
Vad tycker du? Hur tror du de anhöriga till barnen reagerar? Varför finns det människor som publicerar bilderna? Ska lagen skärpas?
Anledningen till att en del material i en rättegång är offentliga är att vi, allmänhet och journalister, ska kunna kontrollera att alla människor behandlas lika inför lagen.
Men ingen hade tänkt sig att obduktionsbilder på mördade barn skulle läggas ut på internet. Därför pågår idag en debatt om att skärpa lagstiftningen, och inskränka tryckfriheten.
Vad tycker du? Hur tror du de anhöriga till barnen reagerar? Varför finns det människor som publicerar bilderna? Ska lagen skärpas?
söndag 7 september 2008
Wendela fyller år!
Wendela Hebbes fyller 200 år den 8 september. Väl värt att fira, eftersom hon var den första kvinnliga journalist som fick en fast anställning. Den fick hon på Aftonbladet år 1841.
Idag är kvinnorna i majoritet på journalistutbildningarna.
Men är kvinnors journalistik annorlunda än mäns?
Ja, svarar ett antal av dagens kvinnliga journalister i en nyutkommen bok. Män har koncentrerat sig på nyheter, kvinnor har genom åren i större utsträckning skrivit sociala reportage med känsla och engagemang.
Hur ser det ut i dag? I de tidningar du läser? Är det någon skillnad på vad kvinnor och män skriver om?
Idag är kvinnorna i majoritet på journalistutbildningarna.
Men är kvinnors journalistik annorlunda än mäns?
Ja, svarar ett antal av dagens kvinnliga journalister i en nyutkommen bok. Män har koncentrerat sig på nyheter, kvinnor har genom åren i större utsträckning skrivit sociala reportage med känsla och engagemang.
Hur ser det ut i dag? I de tidningar du läser? Är det någon skillnad på vad kvinnor och män skriver om?
PS. Boken heter "Empati och engagemang - en kvinnolinje i svensk journalistik.
lördag 6 september 2008
Människofientliga manicker?
Bara den som färgat de felskrivna bokstäverna på karbonstencilen med rött lack, förstår vilken glädje det innebar när stencilbrännaren gjorde sitt intåg.
Bara den som för tredje gången skriver fel längst ner på en nästan full A4-sida, inser vilken revolution den elektriska skrivmaskinen var.
Bara den som har rivit sönder hundratals stenciler i ett försök att sätta dem rakt i stencileringsapparaten kan på allvar uppskatta en kopieringsmaskin.
Så kalla mig aldrig teknikfientlig!
Min dator har gått från att vara en avancerad skrivmaskin till att bli mitt globala uppslagsverk, min kontakt med andra människor, mitt minne, mitt arbetsredskap och mitt tidsfördriv. Min dator har förändrat mitt sätt att skriva och påverkat mitt sätt att vara.
Så kalla mig aldrig teknikfientlig!
Jag lever omgiven av den nya tekniken. Bär alltid med mig mobilen. Är dagligen uppkopplad på tre av mina sex mailadresser. Lyssnar på de aktuella programmen i poddradion.
Jag älskar den nya tekniken.
Så varför älskar inte tekniken mig?
Varför vill inte bokkapitlen i min mp3 spelare komma i rätt ordning?
Varför slutar den bara ett år gamla Dvd:n plötsligt att spela in några program?
Varför lurar GPS:en upp mig på alpernas topp?
Varför hamnar inte texten på min blogg på förstasidan?
Varför vägrar bilderna i min mobil hoppa in i datorn?
Och värst av allt, varför vet jag aldrig om det är mig det är fel på, eller tekniken?
Är det verkligen för mycket att önska sig, att få åtminstone en liten ledtråd?
Så snälla dator, GPS, digitalkamera, mp3-spelare, Dvd eller mobiltelefon. Nästa gång något är på tok. Kan du inte tipsa i vilken riktning jag ska börja. Kan du inte genom ett enkelt meddelande antingen säger ”Aj, aj, det är något fel på mig”, eller ”Klantskalle, försök igen!”.
Bara den som för tredje gången skriver fel längst ner på en nästan full A4-sida, inser vilken revolution den elektriska skrivmaskinen var.
Bara den som har rivit sönder hundratals stenciler i ett försök att sätta dem rakt i stencileringsapparaten kan på allvar uppskatta en kopieringsmaskin.
Så kalla mig aldrig teknikfientlig!
Min dator har gått från att vara en avancerad skrivmaskin till att bli mitt globala uppslagsverk, min kontakt med andra människor, mitt minne, mitt arbetsredskap och mitt tidsfördriv. Min dator har förändrat mitt sätt att skriva och påverkat mitt sätt att vara.
Så kalla mig aldrig teknikfientlig!
Jag lever omgiven av den nya tekniken. Bär alltid med mig mobilen. Är dagligen uppkopplad på tre av mina sex mailadresser. Lyssnar på de aktuella programmen i poddradion.
Jag älskar den nya tekniken.
Så varför älskar inte tekniken mig?
Varför vill inte bokkapitlen i min mp3 spelare komma i rätt ordning?
Varför slutar den bara ett år gamla Dvd:n plötsligt att spela in några program?
Varför lurar GPS:en upp mig på alpernas topp?
Varför hamnar inte texten på min blogg på förstasidan?
Varför vägrar bilderna i min mobil hoppa in i datorn?
Och värst av allt, varför vet jag aldrig om det är mig det är fel på, eller tekniken?
Är det verkligen för mycket att önska sig, att få åtminstone en liten ledtråd?
Så snälla dator, GPS, digitalkamera, mp3-spelare, Dvd eller mobiltelefon. Nästa gång något är på tok. Kan du inte tipsa i vilken riktning jag ska börja. Kan du inte genom ett enkelt meddelande antingen säger ”Aj, aj, det är något fel på mig”, eller ”Klantskalle, försök igen!”.
lördag 30 augusti 2008
Är du snygg nog?
Händer det att du är missnöjd med hur du ser ut på foto?
Nu finns lösningen. Ett Sörmländsk skolfotoföretag erbjuder sig att fixa till dig. Är du inte nöjd med hur du tar dig ut på skolfotot så kan du få en retucherad bild. Finnar försvinner, tänderna blänker, påsarna under ögonen trollas bort. (Finns att läsa om i Eskilstuna-Kuriren 080829.)
Är det bra?
Eller ökar det bara vår utseendefixering? Är det ytterligare ett sätt att tala om för oss att vi inte duger som vi är?
Vad tycker du?
Nu finns lösningen. Ett Sörmländsk skolfotoföretag erbjuder sig att fixa till dig. Är du inte nöjd med hur du tar dig ut på skolfotot så kan du få en retucherad bild. Finnar försvinner, tänderna blänker, påsarna under ögonen trollas bort. (Finns att läsa om i Eskilstuna-Kuriren 080829.)
Är det bra?
Eller ökar det bara vår utseendefixering? Är det ytterligare ett sätt att tala om för oss att vi inte duger som vi är?
Vad tycker du?
tisdag 26 augusti 2008
Vem tjänar på det?
"Om vi alla efter att ha läst en artikel eller sett ett reportage lär oss ställa frågan 'vem tjänar på det det här?' så blir vi nog bättre mediekonsumenter."
Journalisten Gustav Fridolin
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)